Nordic TAG, visit på Kalmar läns museum och dagens läsning

Imorrn bär det äntligen av mot TAG:en! Jag ska själv inte vara med och hålla föredrag däremot ska en kollega till mig, Carina Bennerhag, föredra om de banbrytande fynd som framkom i kölvattnet av ombyggnationen av Haparandabanan. Banbrytande…hoppas ni lade märke till och förlåter mig för ordvitsen. Banbrytande genom att fyndet bestod av Norrbottens första dokumenterade och därmed äldsta järnframställningsplats, 2200 år gammal.

Järnframställningsplatsen kunde dessutom kopplas till en intilliggande boplats där fyndet av en holkyxa som uppvisar oerhört djupgående kunskaper om metallhantering (bättre kvalitet på järn har t.ex. använts till eggen med så högt kolinslag att det är stål) indikerar en långt gången specialisering och att detta knappast är den äldsta järnframställningsplatsen i Norrbotten, fler spännande fynd väntar.

Det finns en hel del intressant föredrag och sessioner som jag kommer att delta i och som jag kommer att skriva om på Arkeologi på Norrbottens museum.

Jag kommer också att göra en visit på Kalmar läns museum för att lära mig mer om deras databasstruktur och deras stads-GIS projekt generellt, vi ska nämligen använda deras struktur i ett utbyggt stadsarkeologiskt GIS i Luleå Gammelstad. I slutändan ska detta kunna användas av skolor, intresserad allmänhet och i planarbete av t.ex. kommunen.

Annars har jag ägnat denna röda måndag till att packa inför konferensveckan och läsa.

I och med att jag skjutit in mig på kommunikation och kommunikationsvägar i Norrbotten och norra Fennoskandien så är förståelsen av vattenvägarna och portages A och O. Det finns flera platser i världen där vattenvägar och portages har spelat en central roll i olika skeenden i historien men få platser har varit av sådan betydelse som Valdai-regionen i nuvarande Ryssland. Hela regionen skulle kunna beskrivas som ett enda stort portage mellan Östersjön och Vita Havet och Svarta Havet och Kaspiska Havet, ett faktum är att regionen är en knutpunkt för en rad stora flodsystem och via denna region kunde/kan man transportera sig själv och varor till alla världshaven.

Kontrollen över denna region innebar också kontrollen över all kommunikation efter floderna, handel, transporter, persontransporter, militära transporter etc. Den som kontrollerade denna region med dess portages var med andra ord herre över den tidens motorvägar/järnvägar och den ekonomiska såväl som militära styrkan som detta medförde. Därför är det inte konstigt att de tidiga statsbildningarna i området i princip uppstod och föll med kontrollen respektive förlusten av detta område som t.ex. Kievrus, Novgorod samt Moskva. Moskva kom dock att vinna det bestående herraväldet över detta område även om det inte var givet i konkurrens med andra stater i området, däribland Litauen och Sverige, som även de förstod dess betydelse.

Floderna och de portages som var essentiella för att kunna färdas i och mellan flodsystemen var ofta de platser som man uppförde ostrogs (befästningar) vid för att kontrollera genomfarten, dessa portages kom också att bli de platser som gränsdragningarna kom att dras vid i detta enorma inlandsområde. Ofta växte det fram bosättningar fram vid dessa ostrogs som ofta i sin tur kom att bli självständiga stadsstater, ett exempel på detta är Moskva.

Det är viktigt att förstå utvecklingen i östra Europa för att delvis kunna förstå betydelsen av kommunikationsvägarna i Norrbotten men även för att förstå den ryska närvaron i länet. När Moskva erövrat Novgorod och tryggat sin ställning skedde en ständig expansion österut efter floderna och via portages, inom loppet av ett par generationer nådde man Stilla Havet. Vad var drivkraften? I mångt och mycket den enormt lukrativa pälshandeln som ständigt krävde nya områden att exploatera då tillgången på pälsverk snabbt minskade i områdena väster om Uralbergen.

Det är alltså mot denna bakgrund vi bör se den ryska närvaron in i nuvarande Norrbotten, den ryska taktiken var i ett initialt skede att företa räder, eller vad vi idag skulle kalla beskyddarverksamhet, in i ett nytt område där man tvingade befolkningen att betala ”skatt” i helst pälsar men även andra naturprodukter mot att de blev lämnade oskadda. Efter detta skede skulle sedan kolonisatörer följa och ostrogs uppföras och området inlemmas i riket.

Detta fungerade i den östliga expansionen under Moskvas ledning då det inte fanns några etablerade stater i vägen samt att det fanns en stor population som kunde kolonisera de nya områdena. I norr under 1200- och 1300-tal var detta inte aktuellt då Novogorod var glest befolkat av rysktalande folk samt att de hade etablerade stater emot sig med samma intressen av dominans över norra Fennoskandien, Sverige och Norge. I viss mån pga. detta blev aldrig Norrbotten mer än en intressesfär för Novgorod, ett område där man aldrig kom längre än stadiet med räder och en tillfällig närvaro. Detta kan utläsas ur de historiska källor som finns bevarade men också i hur både Sverige och Novgorod (sedermera Ryssland) förde sin politik i området i senare tid. Den kännetecknas av en oförmåga hos bägge parter att vinna ett bestående övertag utanför sina respektive intresseområden, Sverige hävdar sin rätt till hela norra Fennoskandien och Novgorod/Ryssland likaså men ingen har kraften att ta i anspråk hela området och så småningom sker en kompromiss som kallas Nöteborgsfreden.

Om betydelsen av de ryska floderna och Valdai-regionen har jag just nu läst denna bok: The Urge to the Sea – The Course of Russian History. The Role of Rivers, Portages, Ostrogs, Monasteries and Furs. Robert J. Kerner (1946). Trots sin ålder rekommenderar jag den mer än väl.

Portage

Annonser

2 thoughts on “Nordic TAG, visit på Kalmar läns museum och dagens läsning

    • Vad roligt, jag läste iofs om det på din blogg om jag minns rätt=). Får vi ta och skaka tass då, tänkte nämligen gå på den sessionen! Fast vi har setts en gång, en afterwork när jag fortfarande pluggade och hängde på museiarkeologerna. Det var när du jobbade på Lst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s