Systematisk förstörelse eller vetenskaplig undersökning?

Vid ett antal tillfällen har jag nu genomfört s.k. schaktkontroller, det är en förundersökningsform som Länsstyrelserna kan besluta om vid förundersökningar i kulturlager. I skriften Beslut om ingrepp m.m i fornlämning och fornlämningsområde – Rekommendationer för tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. 10-14 §§ KML anger Riksantikvarieämbetet riktlinjer för tillämpandet av bl.a. denna undersökningsform.

Där kan man utläsa att metoden innebär:

”att en antikvarisk kontrollant övervakar arbetet och har befogenhet att stoppa det om arkeologiska lämningar framkommer som tidigare varit ofullständigt kända”

Beslutet innebär att kulturlagret avlägsnas och dokumenteras av den närvarande arkeologen.

Texten fortsätter:

”Om det framkommer lämningar av större omfattning än vad som tidigare varit känt eller ofullständigt känt av länsstyrelsen som t.ex. gravar och husgrunder – och som därför går utöver länsstyrelsens tillstånd – får borttagandet inte ske utan en förnyad tillståndsprövning enligt 2:12 KML.”

Metoden kan enligt Riksantikvarieämbetet vara lämplig för VA-arbeten och liknande som berör fornlämningar utan synligt märke ovan jord (vissa kulturlager i städer) när länsstyrelsen anser sig ha god kunskap om dessa.

Exemplet Gammelstad

I Luleå Gammelstad har arkeologiska undersökningar utförts inom de två fornlämningarna Raä Nederluleå 330 (Kyrkstad) samt Raä Nederluleå 593 (Bytomt/gårdstomt) sedan 1968. 150 undersökningar har sedan dess berört kulturlagren i dessa fornlämningar. Majoriteten av dessa har varit i formen av schaktkontroller alt. antikvariska kontroller av redan grävda schakt (rovgrävda). Största delen av undersökningarna har utförts under 1990- och 00-tal.

Endast 4 större, yttäckande, slutundersökningar har dock genomförts under de drygt fyra decennierna av arkeologiska undersökningar i Gammelstad. Endast en av dessa har genomförts inom kyrkstadsbebyggelsen, resterande undersökningar har genomförts inom området för den äldsta prästgården.

Det mesta som vi idag vet om platsens tillkomst härrör från dessa 4 yttäckande slutundersökningar. Vi vet att en tillfällig bebyggelse etablerats på den dåvarande ön under 1200-tal. Den tidigaste mänskliga närvaron utgörs dock av ett svedjebränningslager som återfinns mot steril mark över stora delar av den dåtida ön samt på platsen för den medeltida prästgården, detta lager har daterats till sen vikingatid.

Det finns dock fortfarande stora luckor i vår kunskap om platsen, varav mycket kan tillskrivas de småskaliga undersökningarna, schaktningsövervakningarna.

Undersökningsformen innebär att vi endast får små titthål in i platsens förhistoria och historia. Att åstadkomma en överblick och erhålla ny kunskap från dessa små undersökningar är oerhört svårt. Stads-GIS-projekt, liknande det som nu genomförts på Norrbottens museum, är ett steg på vägen för att försöka sammanställa resultaten.

Problematiken

I Luleå Gammelstad är kulturlagren generellt sett ytligt liggande, de är också tunna och går inte att jämföra t.ex. med kulturlagren i en medeltida stad som Visby. 1300-tal kan i princip ligga några få cm under 1700-tal. Detta innebär att alla typer av markingrepp kan göra stor åverkan på fornlämningen.

I Gammelstad leder i princip aldrig en förundersökning i form av schaktkontroll till slutundersökning, de få slutundersökningar som har genomförts har gjorts inom schaktets begränsning. Länsstyrelsen tar, nästan utan undantag, beslut om förnyat tillstånd via telefon utan att själva besöka platsen. Ett exempel är t.ex. en intakt husgrund från 1700-tal som återfanns vid undersökningar 2010, där tog länstyrelsen beslut om att gå igenom den utan slutundersökning via telefon. Kostnaderna för en slutundersökning är också något som exploatören sällan eller aldrig är beredd att stå för, vilket också bör avstyra länsstyrelsen från att ge tillstånd till ingrepp.

Detta tillvägagångssätt har lett till att de schaktkontroller som genomförts endast i undantagsfall har genererat ny kunskap om fornlämningen. Schaktens ringa omfattning gör tolkning och analyser av funna lämningar och kulturlager i princip omöjliga. Vad är det vi daterar? Är det en anläggning? Är det ett brandlager vi hittat? Är kulturlagret avsatt inom eller utanför en byggnad? Utgör stenarna vi hittat en syllstensrad? Ambitionsnivån är i förfrågningsunderlagen uttryckligen satt efter schaktets omfattning, en ambitionsnivå som enligt mig är alltför låg.

Enligt Ulf Strucke vid UV Mitt påverkar dessutom öppnandet av ett schakt även intilliggande kulturlager, bevarandeförhållandena förändras och organiskt material förstörs. Om t.ex. ett fjärrvärmerör läggs ovanpå ett intakt kulturlager påverkas bevarandeförhållanden ytterligare pga. de förändrade temperaturförhållandena.

En billig undersökning är i detta fall alltför dyr då den inte är relaterad till den kunskap som den genererar. Essensen av KML är bevarande, ett ingrepp som inte genererar någon kunskap bör därför inte genomföras. I KML finns också kravet på att länsstyrelserna skall säkerställa att undersökningarna skall hålla god vetenskaplig kvalitet, något som jag inte kan se att de följer med agerandet i Gammelstad. Snarare känns det som att man prioriterar så låga kostnader som möjligt…

Konsekvenserna….

….är uppenbara. Om nuvarande doktrin upprätthålls av länstyrelsen kommer det inte att finnas något kvar av kulturlagren i Gammelstad om 10 år. Successivt håller vi på att gräva sönder fornlämningarna utan att vi får motsvarande mängd kunskap tillbaka. Exploateringstakten har konstant ökat, i samma takt har också respekten för fornlämningens status minskat bland de boende i Gammelstad vilket resulterat i en omfattande rovgrävning i de ömtåliga kulturlagren. Om 10 år kommer vi inte att veta mer om platsen Luleå Gammelstad än vad vi gjorde 1990 om den nuvarande metodiken upprätthålls. Sorgligt nog är det ett faktum att vi, pga. undersökningsformerna, på de senaste 20 åren knappast rätat ut några större frågetecken om en av de viktigaste platserna i Norrbottens historia, en plats som bedömdes så speciell av UNESCO att den utnämndes till världsarv 1996.

Vad anser ni? Systematisk förstörelse eller vetenskaplig undersökningar? Hur fungerar det på andra platser i Sverige?

Idag anser jag att vi långt ifrån har en god kunskap om fornlämningarna 330 och 593, alltså bör länsstyrelsen vara restriktiv i sitt användande av undersökningsformen schaktkontroll.

Annonser

5 thoughts on “Systematisk förstörelse eller vetenskaplig undersökning?

  1. Väldigt intressant. Jag vet en tjej i Göteborg som just nu skriver sin mastersuppsats i arkeologi om världsarv och (som jag har förstått det) problematiken som uppstår när världsarvet står i vägen för exploatering.

      • Ska säga det.
        Ja, har nästan en masterexamen (uppsatsen går lite trögt) från Göteborg. Har gått deras program som är samarbete med UV. Sen har jag jobbat i Östergötland förra sommaren.

      • Okej, så Göteborg har samarbete med UV i utbildningen? Intressant! Jag har suttit med i DIK som ordförande för studentdelen och där drev vi frågor kring en bättre arbetsmarknadsanknytning på utbildningarna. Hur ser samarbetet ut? Hur tycker du utbildningen är?

        Själv läste jag kandidaten på Gotland och magistern i Uppsala och har jobbat sammanhängande sen april förra året. Hade några mindre jobb åt Gotlands museum och Norrbottens museum medan jag läste. Jobbade du åt UV då eller?

        Vad skriver du uppsatsen om?

  2. Ja, de har utvecklat ett masterprogram ihop med dem där du går igenom uppdragsarkeologin och där vi hade olika arkeologer från uppdragsarkeologin (inte bara UV utan även från länsmuseer och arkeologifirman Rio hade vi). Överlag tyckte jag det var bra. Det var roliga föreläsningar eftersom de var annorlunda gentemot vad man är van vid. Alla fick berätta vad just de var bra på och det märktes. Jag fick ju jobb på UV Öst direkt efter att jag egentligen skulle ha varit klar, däremot är jag inte riktigt nöjd med hur de valde ut vilka som fick förlängt. Jag fick det inte och hade mer akademisk erfarenhet än 2 som fick förlängt (mer än dubbelt så mycket) och hade exakt på dagen lika lång erfarenhet som en av dem och 4 veckor mer än den andra, så jag var väl inte direkt nöjd kan man ju säga, men hamnade hos Östergötlands museum en månad istället.

    Jag har varit runt lite, men läst all arkeologi i Göteborg och innan dess var jag i Uppsala och läste Antiken och Egyptologi. (Om du är den jag tror att du är, tror jag att vi träffades på Gotland när jag gick Västergarnsfältkursen där 2009.) Nu läser jag introduktion till osteologi och Från fynd till föremål i Stockholm. I övrigt har jag ingen direktkontakt med arkeologin just nu. (Därför går det trögt med uppsatsen också.)

    Jag skriver min masteruppsats om gravskickets förändring under kristnandet. Ganska uttjatat ämne kanske, men jag tycker att jag har en del saker att tillföra. Tycker inte att man utnyttjat det arkeologiska materialets fulla potential och att man ofta är väldigt tvetydig då man både betonar lokala variationer, men samtidigt till slut blir väldigt generell i sina slutsatser ändå. Jag ser kristnandet som ett ”kulturmöte” mer än som religionsskifte och tycker väl att både de som hävdar att det sker en förändring och de som hävdar att det inte gör det, har rätt. Jag tror att man byggde något nytt, men samtidigt också använde sig av det förflutna för att skapa detta nya, vilket det finns tecken på på flera gravfält. (Kan prata om det hur mycket som helst, men kortfattat kan man väl beskriva uppsatsen så.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s