Varför ställer vi inte högre krav?

I min yrkesroll som arkeolog har jag nu deltagit i utredningar inför etableringar av nya gruvor i trakterna kring Jokkmokk och Pajala. I bägge fallen är det utländska företag som erhållit koncessioner. I Pajala är det Northland Resources Inc som 2012 förväntas inleda brytning av järnmalm i Kaunisvaara, med den produktionen igångsatt förväntas man bli den näst största producenten av järnmalm i Europa efter LKAB.

På deras hemsida kan även detta utläsas:

Vår vision är att Northland ska utvecklas till ett ledande prospekterings- och gruvbolag. För att nå detta mål, har vi förvärvat aktiemajoriteten i en portfölj av förstklassiga järn, koppar och guldprojekt i Sverige och Finland. Med dessa tillgångar kontrollerar vi en av de sista större underutvecklade järn-koppar-guld domänerna i Europa, vilket ger oss direkt tillgång till kontinentens växande industriella marknader.

I Jokkmokks kommun är det bolaget Beowulf Mining Plc som just nu avslutat provborrningarna och ansöker nu under 2011 om tillstånd för provbrytning av järnmalm på Björkholmen som ligger några mil nordväst om tätorten Jokkmokk. Fyndigheten, som benämns Kallak, är här i paritet med den som återfinns i Kaunisvaara utanför Pajala och därmed kommer även Beowulf, om tillstånd till fullskalig brytning ges, att bli en av de största producenterna av järnmalm i Europa.

I bägge fallen sker etableringarna inom kommuner som präglats av en ekonomisk tillbakagång och avfolkning under lång tid. Jokkmokks kommun har t.ex. krympt med mer än hälften befolkningsmässigt sedan 1950, Pajala har minskat med ca 40% sedan 1970.

Mot denna bakgrund kan jag förstå att de etableringar som nu sker tas emot med öppna armar då det ger framtidstro, arbetstillfällen och nytt liv de annars tynande kommunerna.

Det jag skulle vilja se däremot är ett mer långsiktigt tänkande bland de politiker och beslutsfattare som är inblandade i de processer som leder fram till dessa etableringar. Vi har i Norrbotten erfarenhet sedan tidigare av liknande etableringar där gruvan för en period gett samhällen nytt liv och nya arbetstillfällen för att sedan läggas ned då malmpriser sjunkit eller malmen tagit slut. När gruvan lagts ned befinner sig kommunen och samhället i en än sämre situation än innan då man står med en utbyggd infrastruktur som man inte har råd att underhålla och ett urholkat skatteunderlag då de inflyttade återigen flyttar ut.

Vi måste alltså redan nu ställa oss frågan vad som kommer att hända när gruvan inte längre finns… Ingen av de nu aktuella gruvorna har en beräknad livslängd på mer än 25 år. Vad kommer vi att stå kvar med i Jokkmokk och Pajala kommuner efter det?

Det finns exempel från bl.a. Rumänien där man ställer långt hårdare krav på de utländska företagen för att de överhuvudtaget ska vara aktuella för att få påbörja brytning. Däribland hårdare miljökrav, hårdare krav på återställning efter brytning, investeringar i lokalsamhället etc.

Varför ställer inte vi norrbottningar högre krav på de exploatörer som bedriver gruvverksamhet, privat eller statlig, på att en del av de ofantliga vinsterna som gruvorna ger går tillbaka till samhället? I nuläget så försvinner samtliga vinster ned i fickorna på aktieägare och svenska staten.

Likaledes bör vi norrbottningar även ställa högre krav på att delar av vinsterna från det statliga skogsbruket och vattenkraften bör gå tillbaka till lokalsamhället och även från de stora privata företagen som tjänar pengar på de naturresurser som finns inom länet.

Min poäng är att om vi själva fick ta större del av och ansvar för de ofantliga vinsterna som våra naturresurser i Norrbotten skapar så skulle vi kunna stoppa avfolkningen och hålla landsbygden och glesbygden levande. Norrbotten är idag en av de starkaste tillväxtzonerna i Sverige tack  vare industrin och naturresurserna men detta är inget som vi norrbottningar idag har några märkbara fördelar av.

Likaså skulle välbehövliga infrastrukturprojekt som Norbotniabanan vara fullt möjliga om länet tilläts att få del av vinsterna, infrastruktur som även industrin i länet skriker efter, operationsfunktionen på Kalix sjukhus skulle utan problem kunna bli kvar, likaså skulle inte nedskärningar inom vård, omsorg och skola behövas i lika stor utsträckning. Varför ska vi behöva begära extra medel från staten när vi de facto själva sitter på medlen för att att skapa ett levande Norrbotten?

Varför är det ingen som skriver om detta? Varför finns det ingen debatt kring fördelningen av vinster från de naturresurser som Norrbotten håller? Var är våra folkvalda? Det är vi som bor här uppe som i slutändan ska leva med den miljöpåverkan som utvinningen av naturresurserna resulterar i, det går att påpeka att åtminstone malmen är en ändlig resurs och ska vi ta del av kakan så ligger vi redan långt efter… Märk väl, jag är inte emot exploateringen av våra naturresurser men den ska ske på ett ansvarsfullt sätt där långsiktighet bör vara dygd och där vi norrbottningar får större del av vinsterna från det vi producerar.

Jag anser att vi bör få mer än en tillfälliga arbetstillfällen och ett nytt namn på Luleå Basket…

Annonser

3 thoughts on “Varför ställer vi inte högre krav?

  1. Beowulf Mining kommer att ha en mycket stor resurs storlek när de är kompletta med sin prospektering. Resursen kan vara större än 1000 mega ton järnmalm. En mycket lång mitt liv är möjligt. Kostnaden för att producera varje ton koncentrat från Beowulf resurs är $ 40 / ton Eftersom förändring av prissättningen på järnmalm priset av järn kommer att ligga kvar över detta belopp. Efterfrågan på produkten är höga och kommer att fortsätta att vara så, dagens järn priserna över $ 180 / t och väntas stiga ytterligare. Den resurs som kallas Kallak har mycket låga föroreningar och producerar också en mycket hög produkt koncentration järn, upp till 70,4% Fe. Denna produkt är i hög efterfrågan och kommer att sälja för mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s