Historielöshet, rotlöshet och brist på kritiskt tänkande – vår tids stora samhällsproblem?

Idag måste vi som individer hantera en enorm mängd information dagligen, på jobbet, privat…i alla tänkbara situationer från liften i Sälen, semestern på Gotland till avdelningsmötet eller konferensen. Vi förväntas ta oss till informationen, sålla igenom den, på kort tid granska den och bilda en uppfattning för att sedan föra den vidare eller sätta den i användning.

De sociala medierna har på många sätt förändrat vårt sätt att förmedla kunskap och information, antalet producenter/skribenter har blivit ofantligt mycket större och hastigheten och spridningen har även den ökat i en oanad omfattning.

Inget nytt under solen där, kanske självklarheter för många men effekterna har enligt mitt sätt att se det en dubbel egg där vi ofta har en tendens att fokusera på den positiva sidan.

Vad menar jag då? En tydlig effekt av det snabba informationsflödet, den enorma mängden information och mångfalden av producenter är att det blir allt svårare att bedöma trovärdighet och tillförlitlighet bakom en artikel, en krönika eller blogginlägg. En allt större vikt läggs vid ditt namn och person än det du skriver. Detta medför menar jag stora krav på kritiskt tänkande och en aktiv kritisk granskning av allt vi läser men att dagens individfokus och personfixering motverkar detsamma.

En annan tydlig effekt av det snabba flödet av information är att våra tidsperspektiv blir allt kortare. En månad är lång tid, ett år ännu längre och ett decennium är snudd på bortom vår medvetandegräns. För att inte tala om vad som skett 100 år tillbaka, det känns nästan ibland som så avlägset att det var innan skriftliga källor när man diskuterar 1900-talshistoria med en del.

Utvecklingen ställer större krav på grundskola och högre utbildning att lära ut kritiskt tänkande och metoder att hantera och styra informationsflödena. Min personliga erfarenhet är att många inte utrustas med dessa verktyg i skolan idag och att många i min egen ålder och uppåt tröttnar. Man orkar inte ta in all information helt enkelt, det blir för mycket och man avskärmar sig från det hela istället. Att allt fler ser fram emot stugvistelsen, semestern för att ”koppla ned” är ett symptom på detta vill jag påstå.

Historielöshet och rotlöshet

Finns det några problem med att inte ha kunskap om sin historia? Finns det problem med den allt rörligare arbetsmarknaden som bl.a. medför en rotlöshet?
Klart att det finns! Humanistiska ämnen som historia har nu under lång tid missgynnats och nedprioriterats i det svenska utbildningsväsendet. Detta i kombination med de krympande tidsperspektiven i vårt samhälle gör att vi allt mer tvingas ”leva i nuet” vare sig vi vill eller inte. Det låter ju inte så dåligt kanske? Min mening är att det faktiskt är det, vi måste hantera så mycket ny information att vi sällan hinner reflektera över den som passerat. Det är varför jag tror att politiska skandaler och hemska händelser så snabbt kan försvinna ur det kollektiva medvetandet för att vi helt enkelt inte har tid eller utrymme för att komma ihåg eller följa upp det.

Den allt rörligare arbetsmarknaden medför även den att ett fokus på det närliggande och omedelbara. Även om du har goda karriärmöjligheter eller sitter fast i otrygga anställningar så innebär stor rörlighet på arbetsmarknaden antingen ett moment att planera inför eller en otrygghet. Det är svårt att engagera sig överhuvudtaget i samhällsutvecklingen eller ha tid över för reflektion om man hela tiden måste planera för den nära framtiden eller oroa sig om man har en anställning när månaden tar slut.

Effekterna är uppenbara om utvecklingen fortsätter. Om de humanistiska ämnena fortsätter att nedprioriteras kommer allt färre att utrustas med de rätta verktygen att hantera informationssamhället, allt färre kommer också att ha kunskap om vår historia och framför allt vår viktiga 1900-talshistoria som är än viktigare idag då allt mer ansvar faller på individen och nazister väljs in i parlamentet i Grekland och högerextrema rörelser och korruption breder ut sig samtidigt som den under 1900-talet uppbyggda svenska välfärden monteras ned. Allt färre kommer också att ha möjlighet att engagera sig ideellt eller politiskt då arbetsmarknaden inte medger det.

Utvecklingen riskerar att segregera samhället i än större utsträckning enligt min mening och okunskap om vårt samhälles historia och utveckling underminerar också grunderna för vår demokrati.

Annonser

2 thoughts on “Historielöshet, rotlöshet och brist på kritiskt tänkande – vår tids stora samhällsproblem?

  1. Jag håller med om att det finns mycket mer information i samhället idag, men jag tror att problemet med att det är svårare att avgöra vem som har rätt, och vem som har fel är ett temporärt problem skapat av att vi befinner oss i en analog värld med ena foten (allt som är skrivet är sant) och en digital med andra (ingenting är sant utan en god referens). Så jag tror att dina farhågor är befogade just nu, men troligen inte i framtiden.

    Gällande extremister i Grekland och övriga Europa så tror jag att man kan beskriva dem som en kontratrend snarare än som en trend. Världen håller på att bli global. Det är motsatsen till att vara nationell, och jag har svårt att se att detta skulle vara ett långsiktigt hot.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s