Norrbotten 2050

År 2042. Året då den sista Kirunabon flyttade från samhället. Avfolkningen av Norrbottens inland var därmed fullbordad. Bakgrunden till denna utveckling kunde spåras tillbaka till den punkt då LKAB installerade den första utrustningen för fullständig automatisering i gruvorna i Kiruna. När prövotiden löpt ut installerades den vid LKAB:s övriga gruvor, Boliden och övriga gruvbolag i Norrbotten följde kort därefter. På grund av automatiseringen behövdes det inte längre någon personal under jord, man hade heller inget behov av att ha personal boende på orten, styrningen utlokaliserades i många fall till utlandet dels på grund av, enligt bolagens uppgifter i varje fall, kostnadsskäl och att det var lättare att hitta kvalificerad arbetskraft.

Politiken hade inte åstadkommit något för att hejda denna utveckling. Snarare hade man underlättat den. Mineralstrategin som kom 2013 gjorde det lättare för bolag, framför allt internationella, att etablera gruvor i länet. Miljöeffekterna sedan 2013 har bidragit ytterligare till att inlandet avfolkats. Nedsmutsade vattendrag, fiskdöd, läckande avfallsdammar är bara några av de negativa effekterna. Bolag som gått i konkurs på grund av sjunkande mineralpriser under 2030-talet har gjort att samhället står med en enorm saneringsnota. Det visade sig att bolagen inte alls avsatt tillräckligt med medel för att sanera och återställa gruvområdena och de tillhörande industriområdena när konkursboen granskades. En lagändring har dock aldrig kommit till stånd på grund av gruvnäringens starka lobbyverksamhet.

På grund av gruvnäringens kraftiga expansion har rennäringen slutgiltigt slagits ut. När samebyarna inte fick stöd av andra än lokala miljögrupper och företrädare för turistnäring och andra alternativa näringar kunde inget effektivt motstånd bildas och därmed kunde ingen opinion bildas på nationellt plan heller. Rennäringen som riksintresse finns inte längre och därmed, tillsammans med de försvagade miljöprövningarna, är nu de sista stora hindren för gruvnäringens och marknadens obehindrade framfart borttagna. Rennäringen blev omöjlig att livnära sig på då renflyttningslederna slutgiltigt skars av nyanlagda vägar, järnvägar, industriområden och gruvverksamhetsområden.

Den blomstrande turistnäringen som framträdde som ett alternativ till de traditionella näringarna under det tidiga 2000-talet kvävdes i sin linda. De enskilda entreprenörerna hade ingen stark gemensam röst och deras politiska företrädare i kommunerna såg bara kortsiktigt på de arbetstillfällen som gruvorna skulle ge, man vägrade se potentialen i turistnäringen. Hållbar samhällsutveckling var endast ett retoriskt begrepp och inget som gavs en allvarlig eftertanke. Gruvor finns nu hela vägen från kustland till fjäll, de värsta protesterna uppstod när en gruva skulle öppnas 2023 i närheten av Kebnekaise. Då hade dock all opposition sedan länge kvävts av bolagens lobbyister som hade beslutfattarnas öron i Stockholm. De som opponerade sig, turistentreprenörer, samebyar, miljögrupper och enskilda kommunpolitiker hade inte tillräcklig samordning eller medel att konkurrera med den bild som lobbyisterna och kapitalet producerade.

Inlandskommunerna avvecklades successivt. Det fanns inga möjligheter att på regional nivå motverka denna utveckling då regeringen avslog den ansökan om att bilda regionkommun Norrbotten som kommunerna och landstinget i länet lämnat in. Inlandskommunerna fick finna sig att se invånarantalet minska och arbetskraftspendlingen öka. Den initiala optimismen och satsningarna på infrastruktur och bostäder ledde till defaitism och uppgivenhet då gruvorna endast resulterade i en bråkdel nyinflyttade och en fortsatt svikande befolkningsutveckling. Däremot ökade kostnaderna. Gruvbolagen betalade inte någon skatt i kommunen och inte arbetskraftspendlarna heller. Kommunerna fick bära kostnaderna för all infrastruktur, boende och all service såsom vård för den veckopendlande arbetskraften.

När gruvorna lagts ned efter den korta brytningstiden eller efter fall i mineralpriserna följde ofta kommunerna efter. Kommunerna föll på grund av den enormt överdimensionerade offentliga sektorn som det inte längre fanns underlag att underhålla, enorma saneringskostnader och den efterföljande ekonomiska depressionen som slog till som ledde till en kraftig utflyttning. Utvecklingen gick i olika hastighet men såhär i efterhand var alla politiska försök att stävja den för småskaliga och för sent ute.

År 2050 finns endast enstaka året runt-boende kvar i de gamla inlandskommunerna. Norrbottens inland och fjällvärld kan knappast beskrivas som Europas sista vildmark längre, Sarek öppnades för gruvexploatering för 10 år sedan genom att riksdagen bröt ut de värdefulla fyndigheterna ur nationalparken som numera endast existerar till namnet. Inlandet har blivit ett enormt resursområde där såväl statliga som internationella bolag fått fritt spelrum då det inte längre finns något lokalsamhälle att ta hänsyn till. Norrbotten har, vid sidan av kustlandet, blivit ett kapitalismens och den fria marknadens lekrum där den hänsynslösa exploateringen och fixeringen vid tillväxt lett till de allvarligaste miljöpåverkningarna som någonsin observerats i modern tid. Nationalälvarna är numera utbyggda då riksdagen tog beslut 2025 om att deras inneboende energi behövdes för den expanderande gruvnäringen.

År 2050 finns i princip all kvarvarande befolkning i Norrbotten koncentrerad till kustlandet. Luleå Tekniska Universitet blev aldrig det bredduniversitet som lokalpolitikerna eftersträvade för att kunna locka fler ungdomar till staden. När regionfrågan föll och man från statligt håll inte fick något stöd utvecklades LTU till att endast vara en forskningsinsitution som servar gruvnäringen med innovationer och tekniska lösningar. Detta ledde till allt fler yngre kvinnor flyttade söderut, många till Umeå i Västerbotten, i kölvattnet på de unga kvinnorna följde även många av de unga männen. Befolkningen ligger på mellan 150 000-200 000 i kustkommunerna med Luleå som största stad med omkring 80 000 invånare. Stadens expansion uteblev när inlandet kollapsade och en bristande solidaritet gentemot de krisande kommunerna. Expansionen uteblev även på grund av att man aldrig lyckades etablera en tillräckligt stark tjänstesektor, för att bostadsbyggandet gick för långsamt och för att man inte lyckades bredda LTU:s utbildningar och därmed få de unga att stanna kvar.

Norrbotten 2050 har på många sätt blivit marginaliserat. Den största enskilda faktorn till utvecklingen kan attribueras till en okunskap och ett ointresse bland rikets högsta politiker som samtliga härrörde under denna aktuella period från de södra delarna av landet. Länets egna representanter i riksdagen fick aldrig gehör för de akuta frågorna i länet. Man lät av ideologiska skäl, ignorans och en urholkad demokrati marknaden få fritt spelrum och befolkningen och miljön i Norrbotten fick ta konsekvenserna.

En möjligt framtidsutveckling? Ja, det tror jag… Det finns en del processer som är igångsatta redan och andra som är fiktiva men om inte Norrbotten och de norrbottniska politikerna lyckas mobilisera en samhällelig motkraft så tror jag mycket väl att detta scenario till många delar kommer att spela ut som jag beskrivit ovan. Det är dags att aktivt börja bilda opinion för en annan framtid för vårt län!

En naturresursernas förbannelse? Ja, det kan man kalla det. För Norrbotten är inte ensamt om att få sin utveckling begränsad på grund av sina rika förekomster av naturresurser. Utvinningsverksamheter som gruvor skapar ett beroende och underutveckling i den region där utvinningen sker. Detta är något som kan ses i bl.a. Latinamerika. För den som vill läsa mer om naturresursernas förbannelse se denna artikel. Se även denna artikel från 2009 betitlad Mineralfyndigheterna – Kongos eviga förbannelse.

Som avslutning på detta blogginlägg väljer jag ett citat från ovan länkade artikel:

Problematiken är inte ny. Redan på 60-talet under förra seklet, när teorierna om beroende var på modet, visade den indiske ekonomen Jagdish Bhagwati hur utvinningsverksamheten fungerat som ”enklaver” som suger ut resurser i en region. Detta skapar ekonomiskt beroende och underutveckling i den regionen. En kedja etableras för överföring av resurser vars slutliga mottagare är externa ekonomier i industrialiserade länder, eftersom dessa resurser redan är en betydande del av deras ekonomi.

Annonser

33 thoughts on “Norrbotten 2050

  1. Reblogged this on SAVE THE BALTIC and commented:
    En upplyftande historia som vittnar om en epok som kommer att förgöra inte bara inlandet! till detta kan man nu storltsera med att man lyckades döda Östersjön och Östersjöns sista bestånd av vildlax och all annan biologisk mångfald!

  2. En upplyftande historia som vittnar om en epok som kommer att förgöra inte bara inlandet! till detta kan man nu stoltsera med att man lyckades döda Östersjön och Östersjöns sista bestånd av vildlax och all annan biologisk mångfald! man lyckades att slå undan benen på Turismen, sportfisket på lax dog bort från den Svenska historien. Barnen får nu läsa om vad en gång i tiden fanns i faunan så som lax,kiselalger samt annan biologisk mångfald som nu bara finns i historie böckerna och på museum!.

  3. Mycket bra och skrämmande text. Tyvärr är den alltför trovärdig, så det är väl något ditåt det barkar.
    Det finns en tidning som ges ut av ett kooperativ Fria Tidningen. Kan du inte försöka få den publicerad där. För bredare spridning. / Per H

    • Javisst! Tack för tipset! Ska höra av mig till dem! Jag försökte med länstidningarna men de tar inte in så långa texter så har funderat på hur jag ska få ut till en bredare publik. Vi behöver ju även nå människor utanför länet så bra tips!

    • Haha, ja, om det är allt du kan säga om mitt inlägg så är du välkommen att tycka så. Jag skulle ju dock hellre ha sett ett välformulerat svar med tydliga argument varför du tycker jag är en idiot baserat på min text. Nu vet jag ju iaf att jag berört någon som inte delar mina åsikter, det räcker för mig, då har jag lyckats.

      Kom gärna igen när du satt dig in i frågan och orkar skriva ett tydligt och en väl formulerat svar. Det är så det funkar i en demokrati, man argumenterar och diskuterar och utbyter åsikter, man är inte överens men man levererar tydliga repliker som går att bemöta.

      Ett enkelt ”idiot” är helt omöjligt att bemöta med något vettigt svar annat än en uppfordran att komma igen med en vuxen argumentation.

  4. Pingback: Hållbar regional utveckling eller Norrbotten 2050 backstage « En humanist i arbetslivet

  5. Nils. Mycket insiktsfullt och en tydlig bild av kolonialismens följder (inget nytt under solen – det gäller bara att se det. Och det gör du). Ses i kulturnämnden…

  6. jag kommer sprida den här, tack!

    och dristar mig att kommentera…
    nu har väl iofs Norrbotten inget direkt inland – du menar nog Lappland
    Norrbottens län och Norrbottens landskap är olika saker och väldans olika stort

    massa hälsningar

    Li

  7. Till idag har jag sett bloggandet som slöseri med tid. Men när det finns bloggar av denna kvalitet så måste jag nog byta dagstidningen mot bloggen:)
    Fantastiskt bra skrivet och skrämmande. Värre än en skräckfilm eftersom verkligheten återspeglas i framtiden. Jag ryser av skräck!
    ”Vi får de politiker vi förtjänar”. Eftersom det ideella arbetet drivs och följs av en liten minoritet så kan politiker och näringsliv driva en agenda som de inte ens själva förstår vad den leder till.

    • Tack för det! Jag hoppas att fler tycker som du! Vi behöver verkligen ett allmänt uppvaknande i Norrbotten för den utveckling som sker, vi har möjlighet att påverka den men då måste vi se helheten och hur varje litet beslut eller passivitet påverkar den. Som jag ser det så saknas det medvetenhet om problematiken hos många våra politiker, man tar beslut på dåliga underlag och beslut som verkar logiska för stunden kan leda till en långsiktigt OHÅLLBAR utveckling.

    • Nej, det finns en oerhört stor okunskap hos många politiker. En stor okunskap om kommunens eller regionens tillgångar och näringar och en föråldrad bild av Norrbotten som gör att man endast ser framtidsmöjligheter i de ”traditionella” näringarna dvs. naturresursindustrierna. Förhoppningsvis kan det här vara inledningen på ett allmänt uppvaknande för norrbottningar och deras politiker!

  8. Tack Nils! Du har målat upp en tankeväckande bild av vad som kan bli följden av att hela samhällsutvecklingen ska underkastas de ekonomiska intressena av att utvinna råvaror. Vi har sett denna utveckling svepa fram genom skogbrukskommuner och vattenrallarsamhällen, men få verkar dra några slutsatser:

    http://www.norrbotten.snf.se/wordpress/?p=163

    Jakten på råvaror är en del av det globala samhällets överkonsumtion, som också är grunden till klimathotet, en oundviklig utmaning om vi ska klara samhället i framtiden. Om politikerna inte vänder skutan nu, är det svårt att tro på fred i vår del av världen år 2050. Risk att krig om naturresurser i det subarktiska området sammanfaller med kaotiska strömmar av klimatflyktingar från det uttorkade Medelhavsområdet.

    • Precis. Vi måste förändra vår ekonomi i grund och botten, evig tillväxt är inte möjligt, tillväxten har fyllt sitt syfte i västvärlden. Det är möjligt att tillväxt krävs i utvecklingsländer men i i-länder är det oerhört skadligt för miljön.

      Tim Jacksons Prosperity without Growth är mycket tankeväckande och väl underbyggd kritik mot detta.

  9. Åh vad mysigt det ska bli i Norrbotten när arkeologer, kulturarbetare och sportfiskare kan klia varandra på ryggen utan risk att bli störda av någon jobbig industriarbetare. Med socialdemokrater som dig behöver partiet inga motståndare.

    • Det handlar inte om att det inte ska finnas industriarbetare eller någon industri alls. Det handlar om balans och att det inte får ske exploateringar till varje pris, de konkursade gruvorna i Bläckträsk och Blaiken kommer att kosta samhället åtminstone 200 miljoner kr i sanering och har förstört natur- och livsmiljön i området, ett annat exempel är miljöskandalen vid Talvivaara-gruvan i Finland.

      Du har alltså missförstått mig, medvetet eller ej låter jag vara osagt, men jag har inte skrivit ned industriarbetare eller industrin, däremot måste vi diskutera effekterna av den allt snabbare och nästan samvetslösa exploateringen som sker utan hänsyn till konsekvenserna det har på framtiden.

  10. Okunskap finns det gott om, men snarare i denna artikel än hos politikerna.
    Några exempel: hur många skulle bo i Norrlands inland om
    1. det inte var för gruvorna? Vad vore Kiruna utan LKAB? Jämför med andra städer i regionen utan gruvor – oh, förlåt det fanns inga andra städer i regionen utan gruvor.
    2. det inte var för bidrag från södra landshalvan? Visst, skatten betalas inte alltid i kommunen, utan i andra kommuner, men sedan skickas många miljarder upp igen genom utjämningssystem. – Eller hur?

    Sen finns det många andra ”fakta” eller märkliga scenarion att slå ner på, men eftersom det knappast kommer få gehör på en sida som denna orkar jag inte ta upp det.
    Men jag kan ju drista mig till att påpeka att inget gruvbolag bedriver gratis bryning. Dels är det avgifter till både stat och markägare och dels kan man undra om du hört talas om tex. företagsskatt?

    • Eftersom jag varit bortrest nu under några dagar så har mitt svar till dig dröjt. Jag skulle nog svara dig att ditt svar är kortfattat just för att du saknar tillräcklig kunskap i frågan för att kunna föra ett djupare resonemang.

      Som svar till din fråga/påstående nr 1 som tydligt färgas av fördomar:

      Gruvnäringen i Sverige är huvudsakligen knuten till mineralfälten i Norr- och Västerbotten samt Bergslagen så när du slarvigt pratar om gruvor och deras påstådda koppling till uppkomsten till ALLA städer i Norrlands inland så uppvisar du bristande kunskap om geografi såväl som gruvnäringens lokalisering. När det gäller städernas tillkomst i Norrbotten så grundades samtliga av de äldsta städerna som t.ex. Luleå, Piteå, finska Torneå (Finland tillhörde Sverige fram till 1809) som handelsstäder, köpstäder. Dessförinnan fanns det dessutom ett livskraftigt lokalsamhälle i Norrbotten. Många av de samhällen som tillkom i inlandet har visserligen uppstått i anslutning till gruvor, vattenkraft eller skogsbruk men de har i nästan samtliga fall föregångare i äldre bebyggelser.

      När det gäller ditt andra påstående så är det en vanlig myt om skatteutjämningssystemet som du använder dig av och det svarar jag genom ett citat ur en ledare i DN från 2012 (http://www.dn.se/ledare/kolumner/myter-om-robin-hood-skatten):

      ”En myt som den parlamentariska kommittén avlivar är just att enorma summor slussas från Stockholmsregionen till landsbygden inom inkomstutjämningen. I verkligheten går det nästan på kronan jämnt upp inom Stockholms- respektive Malmöregionen. Det vill säga rika kommuner i hårt segregerade städer som Stockholm och Malmö betalar till förorter med låga snittinkomster. Att hitta förespråkare för att låta delar av samma region glida isär ytterligare, är nog svårt.

      Tillväxten inom en arbetsmarknadsregion avgörs framför allt av regionens storlek. Enskilda kommuner är ofta för små enheter för att vara intressanta att analysera ur ett tillväxtperspektiv. Tillväxten i centrala Malmö är exempelvis hög, men de beskattningsbara inkomsterna är låga. Många högavlönade bor i kranskommuner som Lomma, som därmed har goda skatteintäkter för att täcka omsorgsbehovet. Inom Stockholmsregionen är det också stor skillnad mellan de så kallade natt- och daglönesummorna. I Vaxholm är nattlönesumman (inkomsten hos de som bor i kommunen) hög, medan den ekonomiska aktiviteten på dagtid är extremt låg. Det är lätt att inse att det behövs en omfördelning av resurser inom dessa arbetsmarknadsregioner för att hålla samman samhället.”

      Sen när det gäller mineralavgiften, den som utgår till staten och markägare, så uppgår den endast till 2 promille av mineralvärdet. 1,5 promille till markägaren och endast 0,5 till staten. När vi talar om de stora vinsterna som företagen gör, att markägare eller civilsamhälle i det närmaste inte har något att säga till om, att samhället (kommun och stat) bekostar bolagens infrastruktur, att vinster kan trollas bort genom avancerad skatteplanering så gör en låg bolagsskatt och en obefintlig fastighetsskatt att din argumentation faller rätt hårt. Bolag som idag vill bryta malmfyndigheter i Sverige får väldigt mycket subventionerat, man externaliserar förluster/kostnader och privatiserar vinster. Det är en långsiktig förlust för samhället med nuvarande utveckling.

  11. Pingback: I DN är alla hoppfulla, i SR not so much? | anderssonskan geographic

  12. Pingback: Kiruna – plattformstad eller modellsamhälle? | Arbetsbok

  13. Pingback: Vision 2050 Norrbotten | En humanist i arbetslivet

  14. Pingback: Vem är Nils Harnesk? | En humanist i arbetslivet

  15. Pingback: Vem tar ansvaret ”efter” det att gruvindustrin gjort sitt? | SAVE THE BALTIC

  16. Pingback: Politik är kampen om att definiera problemen | En humanist i arbetslivet

  17. Pingback: Folkrörelse, gruvor och opinionsbildning – vad hände 2013? | En humanist i arbetslivet

  18. Inte bara ett tänkbart scenario utan i allra högsta grad en sannolik framtidsbeskrivning. Fast tjag tycker du missat en hel del av det mänskliga lidandet. Maskiner och undehåll behövs fortfarande men det är så få anställda och pga bristande befolkning har inlandssjukhusen avvecklats för länge sedan liksom den sista spillran av ordningsmakt på lokal nivå. Vägunderhållet har upphört för länge sedan men pga grav brist på platser till äldreboenden i de nordligaste städerna får pensionärerna bo kvar, givetvis även våra egna föräldrar. Några enstaka vårdbiträden och distriktssköterskor försöker hjälpa till så gott det går men eftersom även fjällräddningen avvecklats finns inga transportmöjligheter kvar förutom gruvornas egna, ofta tomma helikopterplattor. Enstaka handlare tar sig fortfarande fram med moped eller terrängfordon men få vågar öppna dörren då det lika gärna kan röra sig om vägpirater som i glesbygden uppsöker otillgängliga gårdar att länsa… etc…etc.. möjligen har norrbotten redan övertagits av det återuppståndna sovjetunionen… (kunde inte låta bli)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s