Folkhemmet 2013 – Utanförskapet är bara ett misstag, en sjukdom eller en räntehöjning bort

Vad gör ett samhälle långsiktigt uthålligt? Eller snarare hållbart? Hållbart i den mening att det inte slits sönder av konflikter mellan olika marginaliserade grupper och en gynnad majoritet? Hållbart i den mening att samhällets institutioner arbetar för dess medborgares bästa i alla situationer och inte i penningstarka särintressen? Hållbart i den mening att man värnar om sina medborgares utveckling och välmående och ser dem som dess starkaste resurs?

För mig är det goda, hållbara samhället ett där alla människor oavsett ålder, kön, sexuell läggning eller etnicitet ges samma möjligheter att forma det liv de själva vill. Att alla människor rustas med den kunskap som krävs för att kunna göra medvetna val och delta i samhällets alla delar. En människa som inte hittat sin plats, som inte hittat sitt syfte med livet, som inte får eller kan göra sig hörd är för mig ett nederlag. Samtidigt är det goda samhället för mig ett som ger människor en andra chans, ger människor möjligheten att göra fel, att göra misstag, men trots det ändå får chansen att forma sin framtid på nytt. Det goda samhället ger människor friheten att utvecklas och forma sitt eget liv utifrån föresatsen om alla likas värde samtidigt som det ställer krav på motprestation och ett engagemang och delaktighet i samhällslivet.

Det goda samhället är uthålligt och hållbart enligt min mening för att det uppvisar mångfald, variation och kreativitet. Det låter människor vara fria genom att det tryggar utbildning, vård, rättsväsende och omsorg. Utan en gemensam grund, goda sociala trygghetssystem och allmän utbildning för alla av hög kvalitet skapas klyftor och människor slås ut. Människor som hade kunnat uträtta mycket, mycket mer för Sverige. Att människor tillåts att slås ut och marginaliseras är det största slöseri som ett land kan göra, att människor aktivt slås ut av dess regering är närmast brottsligt. Ett samhälle är dess människor.

Alla system som är homogena (dvs. saknar variation) är sårbara för snabba förändringar, ett exempel på detta är människans genom som uppvisar en förvånande liten variation mellan olika populationer världen över. Vi är, oavsett var vi bor och vad Sverigedemokraterna säger, genetiskt lika varandra till 99,9%. Detta tror man beror på en s.k. bottleneck-effekt som inträffade i samband med människans utvandring från Afrika och innebär att människan som art är oerhört sårbar för t.ex. pandemier av olika slag och varför bl.a. digerdöden, spanska sjukan och nu senast svininfluensan slog så hårt.

Det här kan även ses bland GMO-växter som av människan getts en homogen genom som därmed blir extremt känslig för klimatförändringar, nya typer av växtsjukdomar, parasiter etc. De genmodifierade växterna är även skadliga för miljön då de är designade så att de t.ex. utsöndrar dioxiner som dödar vissa skadeinsekter, dioxiner som sedan lagras i marken och förgiftar odlingsmark, de är ofta designade för att tåla växtgifter vilket har lett till att ogräsbesprutning ökat vilket gjort att marken kraftigt förgiftats i de områden GMO-grödor odlas.

GMO-grödor innebär stora risker för mångfalden i vårt ekosystem då grödornas homogena och ensidiga gener riskerar att spridas och slå ut den variation som finns. Riskerna för att nya växtsjukdomar, parasiter etc. slår ut stora delar av en skörd över mycket stora områden, länder, kontinenter och globalt är enorma om GMO-grödor tillåts slå ut andra grödor. Se bl.a. följande faktasammanställning över GMO-majs av Greenpeace.

Det inte fullt så goda samhället

Det vi ser hända nu är att man från regeringshåll för en politik som både aktivt genom direkta åtgärder och genom passivt agerande förstärker en negativ samhällsutveckling. Den politik som Alliansen för skapar ett mycket homogent, ensidigt och sårbart samhälle.

Man tvingar bort oönskade i samhället med försämringar i de sociala trygghetssystemen och skolan och rensar på det viset fram den grupp Alliansen menar att det i vårt samhälle endast finns plats för nämligen: ”etniska svenskar mitt i livet”. I Alliansens version av folkhemmet så platsar inte sjuka, arbetslösa, unga, gamla, invandrare eller för den delen kvinnor. I Alliansens folkhem där ska endast de som har råd få bo, endast de som kvalificerar sig till välfärden genom egna medel platsar och om du av någon anledning hamnar på obestånd, blir långvarigt sjuk eller uppsagd så är du inte längre välkommen.

De gamla, de unga, de arbetslösa, de sjuka och kvinnorna förpassas till folkhemmets bakgård, göms undan. Städas undan och döljs för de lyckliga som befinner sig på insidan. Men de finns ändå där, som något slags oroväckande moln vid horisonten, en påminnelse om att allt minsann inte är bra, något är fel, något som man inte riktigt kan ta på. Det ligger något nästan desperat över de ”etniska svenskarna mitt i livet” som befinner sig inne i folkhemmet. En olustkänsla och en känsla av otrygghet, kanske ett hot eller känsla om vad som händer om man misslyckas?

Alliansens politik kan på många sätt beskrivas som söndra och härska. Att spela ut grupper i samhället mot andra. Att, åtminstone försöka, hålla en majoritet i samhället lojala genom skattesänkningar som delvis finansieras genom överskottet från socialförsäkringarna fr.a. sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Man gör det alltså svårare att få sjukersättning och försämrar villkoren för a-kassa vilket slår ut fler oönskade samtidigt som det ger möjlighet att köpa fler ur medelklassen.

Samtidigt så har avregleringen inom skolan lett till en allt svårare segregation. Skolan är inte längre likvärdig. Man förväntas kunna göra aktiva val och sätta sina barn i en ”bra” skola men för att kunna göra detta val krävs också kunskap och en förståelse för hur skolan idag fungerar. Den konkurrensutsatta skolan förutsätter även att vissa skolor är sämre än andra per definition. Vilka föräldrar du har spelar allt större roll för dina förutsättningar att lyckas i livet. I Sverige har din sociala bakgrund blivit allt mer betydelsefull än i något annat OECD-land för att lyckas i skolan. Barn med svagare förutsättningar går inte längre i samma skolor och får heller ingen inspiration eller draghjälp av barn med bättre förutsättningar. Klasskillnaderna uppstår och förstärks alltså redan i skolan.

Den ökande segregationen inom skolan har lett till att läsförståelsen sjunker mer och mer bland svenska barn och ungdomar.

I det kunskaps- och informationssamhälle som vi lever i går det inte att understryka hur viktigt det är att kunna ta till sig och kritiskt granska information från en mängd olika källor. Att hamna på efterkälken med något så basalt för grundskolan som läsförståelse innebär i dagens samhälle stora svårigheter.

Detta sker samtidigt i en tid då främlingsfientlighet och andra grövre högerextrema krafter är på väg framåt med enkla förklaringar på komplexa problem, förvridna sanningar och ofta rena osanningar.

Kombinationen med allt större grupper som marginaliseras, ökande segregation i såväl skola som vardagsliv är farlig.

I en undersökning som publicerades 2011 kunde 21%, drygt var femte alltså, av unga mellan 18-29 år tänka sig att rösta på ett parti om de erbjöds en mindre summa pengar av detsamma. 26%, eller drygt var fjärde, i samma åldersgrupp ansåg att det skulle vara bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om demokratiska val. Ett tydligt mönster kunde observeras att det framför allt var unga utan gymnasie- eller högre utbildning som var beredda att sälja sin röst och/eller gärna såg en stark ledare.

Grogrunden för än större framgångar finns alltså för högerextrema partier. Lägger man därtill de ekonomiska problemen, en väldigt hög ungdomsarbetslöshet och det marknadsfixerade samhällsklimatet som genom sin dominans av det politiska språket förminskat människor till intäkter eller kostnader ökar risken än mer att partier som SD får gehör. I tider av oro och osäkerhet när framtiden verkar oklar tenderar människan att se bakåt, att nostalgisera och lyfta upp, historien blir en trygghet och devisen ”det var mycket bättre förr” blir en sanning. Då blir partier som Sverigedemokraterna än farligare då de relativt obehindrat tillåts lägga beslag på historien och lovar att de ”gyllene åren” från 1950-60-70-tal åter ska komma bara de får makten, alla problem har ju enligt dem bara att göra med invandringen.

Några sådana enkla förklaringar på vår tids problem finns inte. Invandring behövs för att vi ska kunna upprätthålla vår välfärd. Det är ett faktum.

Folkhemmet 2013

Det svenska samhället är på god väg att krackelera. Den borgerliga politiken har dock bara förstärkt och påskyndat en process som pågått under en längre tid. Viktigt för mig är däremot att vi måste förmänskliga samhället igen. Det får inte vara så att människor ska betraktas som vilka produkter som helst som kan slängas så fort de inte kan producera. Människor är människor, inte intäker och utgifter i ett bokslut.

Folkhemmet 2012 kännetecknas av en i många fall blind egoism, i vissa fall av blind konsumtion. Det kännetecknas också tyvärr av en stor ansvarslöshet, där man använder sig av sina positioner för att främja sig själv framför samhällets bästa. Tyvärr är detta även utbrett bland många av våra politiker som synbart verkar ha tappat kontakten med verkligheten.

Men i vårt samhälle finns det även ett stort mått av medkänsla, omtänksamhet och solidaritet. Allt handlar om att vilja, att ha en politik för ett mänskligare samhälle, det finns många som delar mina åsikter och som vill kämpa för ett bättre samhälle men som inte vet hur. Om vi politiker bara kunde nå dem och förklara vår politik skulle vi vara på god väg till ett bättre samhälle.

Jag väljer att avsluta med några rader ur Per-Albin Hanssons folkhemstal från 1928:

Massor av medborgare lever i betryck och otrygghet. Mer än 5 % av befolkningen åtnjöt fattigvårdsunderstöd 1924- och dock är fattigvården för de flesta den sista resursen efter långa fruktlösa försök att klara sig själv. Många, många kämpa sig fram under stora försakelser. I vår tid får det vändas många gånger på slanten innan den ges ut om en sådan inkomst ska räcka till det nödtorftiga för stora familjer. Men ändock ropas det från många håll på lönesänkningar och Svenska Arbetsgivareföreningen svänger lockoutklubban i syfte att tvinga fram sådana! Den alltämt rådande oerhörda ojämnheten i den ekonomiska fördelningen illustreras på ett slående sätt av statistiken över enskilda personers år 1921 redovisade förmögenhet. 9 procent av inkomsttagarna ägde 90 procent av förmögenheten. Det blir ständigt fler som frågar sig, varför den ekonomiska fördelningen skall i så hög grad vara till de hårt arbetandes nackdel; vår tids människor betrakta icke ett samhälle av fattiga och rika såsom en gudomlig ordning; de lyssna icke när de mättes profeter predika ”Österlandets förnöjsamhet”. Det är den stora uppgiften för en ärlig demokratisk politik att göra samhället till det goda medborgarhemmet.

I jämförelse kan sägas att vi år 2013 snart är uppe i samma procentsats som år 1924 när det gäller fattigvårdsunderstöd, idag kallat försörjningsstöd eller socialbidrag. 2011 levde 4,4% av befolkningen i hushåll med ekonomiskt bistånd vilket är en siffra som ökar. Det kan också sägas att vi idag ligger i botten i jämförelse med världens länder sett till fördelningen av förmögenhet. Det är endast ett fåtal länder i västvärlden som uppvisar en mer ojämlik förmögenhetsfördelning, t.ex. USA och Schweis, i övrigt är det endast U-länder som uppvisar en mer ojämlik fördelning. Förmögenheten är alltså jämnare fördelad i bl.a. Storbritannien som av många anses som väldigt segregerat och ojämlikt, t.o.m. oligarkernas Ryssland har en jämnare förmögenhetsfördelning än Sverige.

De upplevda ekonomiska klasskillnaderna är därmed många gånger endast en illusion, för att citera Cornucopia:

Så mitt raljerande om att skillnaden mellan dig och kollegan/grannen med fina bilen och dyra bostaden är bara storleken på skulderna stämmer i allra högsta grad. Och denna ojämlikhet existerar trots allt tjat om evigt stigande bostadspriser och att man skall bli rik på att skuldsätta sig på sitt boende.

Tänk på det du som fortfarande kvalar in till folkhemmet anno 2013, utanförskapet är bara ett misstag, en sjukdom eller en räntehöjning bort…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s