Hur ska vi uppnå en framgångsrik integration?

Detta inlägg har sitt avstamp i en diskussion vid lunchen idag, en diskussion som på många sätt är kulmen på många andra liknande diskussioner. Varför lyckas vi inte med integrationen? Hur kommer det sig att vid en undersökning av Novus att av de tillfrågade så ansåg 20%, flest i undersökningen, att SD:s invandringspolitik är den bästa?

Lika många gånger som jag haft diskussionen så har vi oftast landat i slutsatsen att de övriga partierna på allvar inte tar debatten kring frågan och då lämnar SD tolkningsföreträde och därmed arenan fri för deras snedvridna och grovt förenklade bild av verkligheten.

Problematisera

Jag tycker frågan alltför ofta fastnar i ett första skede huruvida invandring är nödvändig eller ej. För mig är det alldeles självklart att vi behöver invandring för att bl.a. kunna säkra vår välfärd. Människor är ett samhälles största resurs och ser vi exemplet Norrbotten som hittills haft en minskande befolkning är det uppenbart att vi måste ha invandring för att kunna tillförsäkra oss en hållbar framtidsutveckling. Men detta måste problematiseras, hur ska vi kunna ta emot de människor som behövs så otroligt mycket och hur ska vi kunna ge dem de möjligheter som krävs för att kunna delta i samhället fullt ut?

Hur?
Då hamnar vi alltså snarare i frågan hur vi ska kunna ta emot de som av olika skäl väljer att komma till Sverige och de som söker asyl här? Det är sällan eller aldrig diskussionerna hamnar här utan de fastnar som nämnts i för- eller emot-lägret där de som formulerar behovet av invandring, tyvärr, nästan aldrig kommer med konkreta lösningar på hur de nya svenskarna eller nya norrbottningarna ska kunna komma in i och ta del av samhället.

För det är det det handlar om, att få människor i sysselsättning där de behövs. Att få människor att känna sig sedda och bekräftade, att känna att de är viktiga och behövs.

Detta kräver att det finns en flexibilitet i samhällets mottagande och bemötande, att myndigheter och andra inblandade kan se behoven hos den enskilde. Basalt är att det finns en fungerande svenskaundervisning, språket är den initiala nyckeln till att kunna ta del av samhället. För barn krävs det att det finns hemspråksundervisning så att de omedelbart kan ta vid på den utbildningsnivå de slutade på när de lämnade sitt hemland. Det behöver även finnas system för validering av utbildningar, det sker idag ett alldeles för stort slöseri med eftertraktad kompetens pga. att detta saknas. Människor med utbildningar som är bristyrken i Sverige hamnar i yrken som de är överutbildade för pga. ett systemfel.

Det krävs att man på ett mycket djuplodande sätt kan utforma åtgärderna efter de behov som varje individ uppvisar, varje individ har olika utbildningsnivå, en del är akademiker andra är analfabeter, man är barn eller vuxen, och kräver alltså vitt skilda stöd för att lotsas in i samhället.

Människor är ett samhälles största tillgång
Och det är så det är. För Norrbottens del kan vi se att det finns en rad bristyrken samtidigt som det finns arbetslösa som inte innehar rätt kompetenser. På sikt kommer industrin kräva en helt annan kompetensuppsättning än vad det gjort hittills pga. den ökande automatiseringen och mekaniseringen. Samtidigt har vi en befolkning som endast till ca 25% har en eftergymnasial utbildning. Befolkningen är dessutom åldrande och regionen kämpar för att locka unga att stanna kvar och att bosätta sig här.

Även i detta fall ligger lösningarna i utbildningssystemet. Det krävs en större flexibilitet i utbildningssystemet för att dels kunna möta framtidens kompetenskrav för den existerande befolkningen men också för att kunna ta emot den nya befolkningen och rusta dem med de verktyg de behöver för att snabbt kunna etablera sig i samhället.

Detta ställer med andra ord krav på mycket större satsningar på utbildningssystemet, allt från förskola till universitet, i slutändan satsningar på människorna, medborgarna. På detta sätt skiljer sig egentligen inte satsningar på den redan existerande befolkningen, om vi ska benämna dem ”svenskar”, från nysvenskar eller nya norrbottningar, det enda som skiljer dem åt är behoven, utmaningarna är i många fall gemensamma.

I grund och botten handlar det trots allt om att vi vill bygga det långsiktigt hållbara samhället och då måste man först attrahera människor att bosätta sig här, sedan måste man, som i vilket företagssammanhang som helst, satsa resurser för att kunna nå ett positivt resultat. Man måste satsa på människorna för att kunna få dem och samhället att utvecklas och till slut stå på egna och självständiga ben. Om vi inte satsar på vår största tillgång kan vi inte heller förvänta oss en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Ta initiativ i debatten!

Vi får inte låta SD styra diskussionen längre kring invandring och integration. Invandring behövs, i synnerhet i Norrbotten. Människor behövs. Vilken härkomst de har spelar ingen roll, däremot har de olika behov för att kunna hitta sin plats i samhället likväl som att alla norrbottningar eller svenskar har olika behov för att kunna komma i sysselsättning. Det är upp till oss som politiker att ge alla människor förutsättningarna att vidareutbilda sig, lära sig språket och ta tillvara deras kompetenser och där utgör utbildningssystemet en oerhört viktig faktor.

Vi måste börja prata mer om hur vi kan ta tillvara vår största tillgång och ta ifrån SD grunden för deras argumentation och visa på att det är inte så enkelt som att alla samhällsproblem kan hindras med att begränsa invandringen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s