Fem punkter för en hållbar regional utveckling i Norrbotten

 Vi är unga socialdemokrater. Som många andra i vår ålder är vi oroliga för klimatutvecklingen, den allt snabbare ödeläggelsen av vår biologiska mångfald och överexploatering som nu sker av ekosystemet. Vi är också oroade över den ökande segregationen, främlingsfientligheten och en borgerlig politik som håller isär stad och land, som spelar ut grupper mot varandra. Vi ser att både våra egna och kommande generationers möjligheter till ett gott liv hotas av vårt samtida samhälles överkonsumtion, en överkonsumtion som drivs på av ett tillväxtparadigm och en tanke om att ekonomins utveckling är oberoende av en social, kulturell och framför allt ekologiskt hållbar utveckling.

Vi har därför utifrån oberoende samhällsvetenskaplig forskning formulerat fem punkter som vi anser bör ligga till grund för ett regionalpolitiskt program för Norrbotten. Ett program för hållbar utveckling, såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt.

1. Ett attraktivt Norrbotten. Norrbotten måste vara ett län som attraherar människor. Människor är grunden för skapandet av viktiga tillgångar i en region. Att människor är en regions största tillgång är något som vi i såväl Norrbotten som de övriga fyra nordligaste länen under lång tid försummat. Därför krävs det att vi arbetar för en ortsstruktur som kan attrahera alla, oavsett ålder, kön och etnicitet, och deras respektive intressen och behov; vi behöver en mångfald av landsbygder, mellanstora och större städer. Vi behöver också ett bredare näringsliv som är självständigt i förhållande till naturresursindustrin. Avgörande för en regions befolkningsframgång är att den upplevs som ett förstahandsval för kvinnor. Idag ser vi en arbetsmarknad för kvinnor som är koncentrerad till ett fåtal sektorer och arbetsgivare vilket gör Norrbotten till en mycket oattraktiv region. För ett mer varierat näringsliv och mer varierad arbetsmarknad krävs åtminstone en större stad i regionen. Regionen blir på detta sätt mer allsidig, mer robust och attraktiv.

2. Institutionell förnyelse. Den problematiska utvecklingen vi ser idag stammar ur en institutionell struktur som framför allt betonat naturresursindustrins tillväxt. Det krävs en institutionell förnyelse för att vi ska kunna reducera vår sårbarhet i förhållande till den internationella råvarumarknaden. Regionens framtidstro får inte vara kopplad till ett instabilt råvarupris. För att åstadkomma detta krävs det att regionen utvecklar ett näringsliv som både kan ta tillvara avkastningen från naturresurserna och utvecklar ett i förhållande till naturresursindustrin oberoende näringsliv med en egen växtkraft som inte är kopplad till råvarupriserna. Regionbildning är ett exempel på institutionell förnyelse, en annan verklighetsbeskrivning av Norrbotten är ett annat. Vi behöver en verklighetsbeskrivning som går från att betona naturresurser, infrastruktur och utomregionala stöd till en som betonar befolkningen, service- och tjänsteföretagande samt den attraktiva livsmiljön.

3. Ett hållbart användande av våra tillgångar. Den hållbara regionen skapar värden utan att tära på de tillgångar som ska utgöra regionens framtid. Detta innebär såväl satsningar på hälsosamma och sunda arbets-, boende- och fritidsmiljöer och gynnandet av en kunskapskultur där skola, ett brett universitet och en vilja till förnyelse är centrala. Den lärande regionen är också den framgångsrika, det är en region som är mångsidig och klarar omställningar väl pga. ett högt kunskapskapital. Ett hållbart hushållande av våra tillgångar innebär naturligtvis också att vi gör satsningar för att upprätthålla ett rikt och varierat ekosystem. Ekosystemet är, trots försök att påstå något annat, grunden till att alla de övriga delarna fungerar. Ett fungerande ekosystem är grunden till vår existens. I linje med detta krävs det även en högre grad av återinvestering av avkastningen från regionens naturresurser till lokalsamhället i form av t.ex. fondering eller höjda avgifter. I linje med detta krävs det också en högre grad av återvinning av metaller i samhället s.k. urban mining och mycket högre miljökrav samt ett inordnande av naturresursindustrins respektive lagstiftningar under miljöbalken. En framgångsrik region nyttjar och förvaltar därför regionens naturresurser utifrån detta perspektiv.

4. Behovet av att äga tillgångar. Andelen sysselsatta inom naturresursindustrin tenderar att minska trots hög tillväxt. Detta beror på att produktionsökningar sker genom arbetskraftsreducerande mekanisering. Det sker hela tiden branschsponsrad forskning för att automatisera och effektivisera produktionen inom t.ex. gruvnäringen för att öka vinstmarginalerna. Den höga tillväxten som vi nu ser i Norrbotten är en effekt av den pågående ”gruvboomen”, ett resultat av stora investeringar i produktionsanläggningar och infrastruktur. Hög tillväxt inom en rad stora exportföretag är däremot inte likställt med att det går bra för regionen i stort. I själva verket har oberoende forskning visat snarare det motsatta; hög tillväxt inom naturresursindustrin i meningen produktivitetsökning verkar skapa regional tillbakagång. Sammantaget talar detta för att ägandet av fallhöjder, vindlägen, råvaror m.m. och företag baserade på naturresurser blir allt viktigare för den som vill tillgodogöra sig avkastningen från en naturresursrik region som Norrbotten.

5. Behovet av en regional analysenhet. I en studie från Cerum (Centrum för regionalvetenskap) från 2010 konstaterar författaren att den grundläggande synen på det norrländska samhällets problem och möjligheter inte förändrats sedan 1960-talets senare del. Framför allt fanns det en uppseendeväckande kontinuitet i näringspolitiken. Detta har naturligtvis påverkat synen på hur ekonomin ska organiseras och vilka aktörer som den offentliga sektorn huvudsakligen samarbetat med. Då som nu prioriterades de stora exportföretagen inom naturresursindustrin och basindustrin, detta färgade även de norrländska innovationsprogrammen som nästan uteslutande inriktades på att utveckla verksamheter riktade mot utvinning av naturresurser och basindustri. En sårbar samhällsutveckling förstärktes än mer. För att komma ifrån detta stigberoende krävs det lärande, förnyelse och omvandling inom den regionala utvecklingen. För att åstadkomma detta krävs det att det inrättas en regional analysenhet i likhet med ACANALYS i Västerbotten som tar fram oberoende faktaunderlag för regionen i allt från historiska översikter till summeringar av regionens tillgångar som kan ligga till grund goda beslutsunderlag för regionens beslutsfattare.

Detta är vad vi unga socialdemokrater kräver. Det är nödvändigt och livsviktigt om vi ska nå en hållbar utveckling i Norrbotten, Norrland eller andra naturresursrika regioner.

Nils Harnesk, s-politiker och s-debattör

Daniel Smirat, s-studenter

Annonser

2 thoughts on “Fem punkter för en hållbar regional utveckling i Norrbotten

  1. Pingback: Dags att öppna ett nytt kapitel i Norrbottens och Norrlands historia, svar till Olov Abrahamsson | En humanist i arbetslivet

  2. Pingback: Politik är att vilja. Vad vill jag? | En humanist i arbetslivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s