Hur utformar vi framtidens politiska system? Politikerakademin till alla?

Läste igår en artikel med titeln Unga politiskt intresserade engageras inte av partierna. I artikeln summerar författarna, två statsvetare, i korthet resultaten av ett sexårigt forskningsprojekt där man studerat det politiska deltagandet hos 4000 unga och unga vuxna i åldrarna mellan 13-30 och deras föräldrar. Studien visade att den allmänt accepterade bilden av unga och unga vuxna; att de till stora delar är passiva och ointresserade av politik; inte alls stämmer. Visst det fanns en stor grupp som uppgav sig vara oengagerade och ointresserade och en stor grupp unga som var desillusionerade, varav det senare är ytterst oroande då denna grupp undviker att ta del av politiska nyheter och känner ilska mot politik och politiker.

Men, vilket är värdefullt, 46% av de 4000 unga och unga vuxna som till synes tillhörde de ”passiva” var minst lika politiskt intresserade som de som var politiskt aktiva. Denna grupp visar ”politiskt engagemang i hemmet, skolan, bland kompisar och på internet”. Denna grupp unga är förberedda, följer utvecklingen men är nöjd med att tillsvidare ha förtroende för de som nu sköter politiken.

Problemet är däremot att den här gruppen i många fall behövs i politiken, inte minst i Norrbotten och många andra gles- och landsbygslän, där medelåldern bland de aktiva politikerna blir allt högre. Hur får vi dem att kliva fram? ”Våga fråga” är definitivt ett första och viktigt steg, om dessa unga väntar på att få en förfrågan, att det offentliga ska ta initiativet så är det också det vi måste göra. Sen måste partierna också fundera över hur man bäst fångar upp dagens unga och deras engagemang och organisationsformer för:

”Den kritiska frågan är i stället vad responsen blir: Vad har egentligen politikerna och partierna att erbjuda, utöver medlemskapet? Att vitalisera demokratin får inte enbart bli en fråga om att till varje pris aktivera medborgarna innanför en oföränderlig och oemottaglig struktur.

Om politikerna verkligen vill ha unga till något annat än stödtrupper för en politik som de inte får vara med om att utforma, måste partierna och deras ungdomsförbund reflektera över hur de konventionella kanalerna och organisationsformerna kan förändras.

Det är alltså inte de unga som ska skuldbeläggas. Det är rent missvisande att peka ut dem som passiva på det sätt som forskningen ofta gjort. Hos dem finns redan ett latent politiskt engagemang som partierna och ungdomsförbunden uppenbarligen inte förmår att omvandla till aktivitet.”

Politikerakademin som Norrbottens läns landsting initierat och som jag fått möjligheten att gå är unik i Sverige idag. Det är en satsning för att fortbilda unga politiker i det politiska systemet och ge dem en bra introduktion och steg in i detsamma.

Frågan vi däremot måste ställa oss är om detta är något som alla borde få ta del av, om det inte är en del av utbildningssystemet att alla bör få samma ingång till det politiska systemet och samma möjligheter att förstå det och därmed också kunna engagera sig på lika villkor. Eller är behovet av såna här typer av utbildningar ett tecken på att systemet lever på lånad tid? Att det överlevt sig själv? Att man bromsar en nödvändig förändring av våra politiska strukturer och att ett svikande socialt stöd för detsamma är ett tecken på en förestående förändring? Att vi genom utbildningar försöker skapa förnyat stöd för en döende struktur?

Eller beror det på att det politiska uppdraget så förändrats i grunden? Att det idag är så oerhört mycket svårare och mer komplext att vara politiker? En proffessionalisering av politiken? Att det, precis som i många andra yrken, krävs fördjupade teoretiska kunskaper och utbildning för att kunna bli aktiv? Något som bl.a. gruppledarna i landstinget gav perspektiv på i sina reflektioner om dagen.

Politikerakademin håller en väldigt hög ambitionsnivå och är som antytts en satsning på vitalisering och föryngring av demokratin och jag tror att utbildningen kommer att vara en bro i den förändringsprocess som vi är inne i nu, en bro mellan erfarenhet och insikt och ungas drivkraft och vilja till förändring. Förändring för förändrings skull har inget egenvärde, vi måste veta hur det rent praktiskt är möjligt att åstadkomma det.

Svaren på mina retoriska frågor är något som bara framtiden kan utvisa, jag tycker att Politikerakademin är att mycket bra initiativ men att det finns ett stort behov av att försöka utröna hur dagens unga skulle vilja se att det politiska systemet utformades. Att man i dialog med fler unga än oss och samhällsvetenskaplig forskning försöker se på alternativa lösningar för att bättre attrahera de unga som står i bakgrunden och väntar på att få engagera sig. Om man frågar unga idag så tror jag inte att de skulle svara att de vill att det politiska systemet ska se ut som det gör idag…och, naturligtvis, vi måste också våga fråga.

Kanske är det vi som går Politikerakademin som måste ta detta ansvar?

Annonser

One thought on “Hur utformar vi framtidens politiska system? Politikerakademin till alla?

  1. Pingback: Varför bry sig? Vilka nya ingångar finns det till politiken? | En humanist i arbetslivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s