Bland anarkister, trottoarlappar, självutnämnda profeter och uppviglare

Det är väl där jag kategoriseras i den allt hätskare och osakliga debatt som förs kring gruvplanerna i Kallak utanför Jokkmokk. Vanligtvis brukar jag inte ge min i och kommentera kritik mot mina inlägg om den inte förs på en saklig och välformulerad nivå. Paj- och smutskastning är inte min grej. Däremot börjar jag känna att den diskussion som förs i bl.a. facebook-gruppen Ja till gruva i jokkmokk, en grupp för de som är för en gruvetablering i Jokkmokk, alltmer har spårat ur. Gruppen är skapad och administrerad av Kjell Ek och han är även den som näst intill ensam lagt till alla dess medlemmar. Andelen mycket aktiva och deltagande i diskussionen i gruppen är max ett 10-tal. Det är också mycket tydligt att gruppen är formad utefter Eks egna syften och villkor. Frågan är hur många av de övriga, inaktiva, medlemmarna som lagts till i gruppen  som verkligen vill ingå i den?

Jag ska nu i redogöra för vilken nivå som de här människorna för debatten på. Citat av Kjell Ek:

den ene självutnämnde profeten avlöser den andre på sidan gruvfritt Jokkmokk, nu har en arkeolog vid namn NILS HARNESK gjort en grann beskrivning av bya politiken i Jokkmokk å våran okunnighet som bor i dessa inlandskomuner, vi är precis lika dumma som Pavlovs hundar å vi vill hellre jobba i gruva än utbilda oss, ja det är väl därför vi är så korkade som vill jobba å försörja oss, ta du å utbilda dig till psykolog i stället för att prata en massa skit så har du det yrket att falla tillbaks på när det inte finns kvar nå reliker av gamla Jokkmokk att gräva upp.

Här gör ju Kjell det något enkelt för sig. Det är inte alls så att jag dumförklarar samtliga boende i ”dessa inlandskommuner”. Frågan är om Kjell överhuvudtaget läst mitt inlägg, har han gjort är det uppenbarligen så att han vill missförstå det. Det jag menar med jämförelsen med Pavlovs hundar är naturligtvis den nästan betingade reflexen i det norrbottniska samhället att ovillkorslöst öppna armarna för exploatering när någon ens börjar diskutera möjligheten om en gruva. För vad? Dyrköpta arbetstillfällen för en generation framöver? Dyrköpta i den mening att tungmetalls- och mikropartikelutsläpp kommer att orsaka cancer, lungsjukdomar, plötslig spädbarnsdöd och andra sjukdomar som kommer att generera omfattande sjukvårdskostnader för norrbottningarna i allmänhet, inte bara jokkmokksborna. Något som påvisas bl.a. genom den granskning av mikropartikelutsläpp som MittMedia, Norrbottens Media och Aftonbladet gjort med grund i Naturvårdsverkets data, bolagens egna uppgifter och medicinsk forskning samt bl.a. denna forskningsrapport från Kansas State University om tungmetallers hälsopåverkan på människor.  Dyrköpta pga att det knappast kommer att ske någon mer omfattande återinvestering av vinsterna i varken Jokkmokks kommun eller för den delen Norrbotten eller Sverige pga. sänkt bolagsskatt, räntesnurror och närmast obefintlig mineralavgift. Dyrköpta för att det innebär att företagare, ungdomar som kunnat utbilda sig, personal i vård, skola och omsorg hellre börjar arbeta i gruvan och därmed binder upp Jokkmokks kommun i en än mer sårbar position. Sen då? Vad ska Kjell Eks barn och barnbarn leva av tänkte han?

Näringslivet, själva den ekonomiska strukturen i Norrbotten och Norrland i allmänhet, har dominerats av utvinningen av regionens naturresurser. Vad har vi fått ut av det förutom arbetstillfällen? Vad har hänt när de arbetstillfällena försvunnit? När gruvan lagts ned? När vattenkraftsdammarna byggts? I Jokkmokks kommun bör man om någonstans vara ytterst medveten om vad de stora framtidslöftena gett för resultat med tanke på besvikelsen efter vattenkraftutbyggnaden. Se också på de konkursade gruvorna i Blaiken och Svärtträsk i Västerbotten. Bolaget förklarar sig i konkurs, det finns inga pengar att återställa och sanera, samhället kommer att få stå för kostnader som åtminstone uppgår till 200 miljoner kronor.

Linda Westerlund kommenterar sedan Eks statusuppdatering rörande mitt debattinlägg:

Tänk om ”anarkisterna” kunde få in det in sina tjocka skallar: att vi vill bara leva och bo här uppe i den vackraste delen av det Sverige kan erbjuda.

Jag är också norrbottning och jag vill leva här uppe. Men jag menar att det finns alternativ till det väldigt sårbara beroende som den norrbottniska ekonomin befinner sig i i förhållande till de internationella råvarupriserna. Vad är alternativen? Det återkommer jag till inom kort.

Magnus Gustavsson kommenterar sedan inlägget vidare:

Visst blir det en gruva blir en del natur förstörd, men då finns det åtminstone folk som är i övriga delen som inte är förstörd, som bor i kommunen.
Alla tjatar om turism och turism och denna jävla turism, naturen i Jokkmokks kommun har för h- vete funnits där i flera tusentals år dom borde ju ha 1000 tals anställda vid denna tid, men icke och så fort det något som innebär att det påverka naturen, då pratas det om turism i 95% av alla nej sägare.
Tror någon som är emot gruvan verkligen att ni på nåt sätt kan ordna lika antal arbetstillfällen i Jmk, och få samma uppsving runt omkring? 
Förslag?

Anledningen till att vi fortfarande i så hög grad inte ser en starkare utveckling för t.ex. besöksnäringen i Norrbotten och Norrland i allmänhet är att våra politiker och länsstyrelsen prioriterat satsningar på basindustrin ända sedan slutet av 1800-talet. Det var basindustrin som var i fokus för t.ex. de innovationsprogram som utformades efter 1960-talet, det var basindustrin som var i fokus för de regionala utvecklingsplanerna från tidigt 2000-tal och det är basindustrin som är i fokus än idag.

Detta trots att det finns ett otal vetenskapliga rapporter från bl.a. LTU och Cerum (Centrum för regionalvetenskap) som påvisar sårbarheten av att vara beroende av en mycket konjunkturkänslig näringsgren som naturresursindustrin utgör. Detta kunde vi se i samband med 1960- och 1970-talets kris inom basindustrin, utflyttningen var enorm från Norrbotten just pga. att det inte fanns en varierad arbetsmarknad som kunde svälja de som blev övertaliga i industrin. Det är också ett faktum att du inte behöver mer än en gymnasial utbildning för att arbeta i gruva, men naturligtvis finns det också de med högre utbildning inom dessa företag.

Men det är också ett faktum att inställningen till högre studier och företagande varit negativ under väldigt lång tid i Norrbotten just pga. att man i hög utsträckning inte har behövt någon högre utbildning för att arbeta inom basindustrin. Det här har gjort att Norrbotten varit illa rustat för framtiden. Det har helt enkelt inte funnits tillräckligt med högskoleutbildade och entreprenörer i länet under en period då detta varit nödvändigt för att klara en omställning från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. En lågutbildad arbetskraft gör det helt enkelt svårare att ställa om i perioder av snabba förändringar, det här har ställt till det för Norrbotten tidigare som jag nämnt ovan.

Så när då Magnus ställer sig frågan varför vi inte har 1000-tals arbetstillfällen inom besöksnäringen i Jokkmokks kommun bör han då fråga sina politiker vad de har gjort för satsningar på branschen i Jokkmokk, han bör också fråga sig själv varför han själv inte gjort något för att skapa arbetstillfällen. För som sagt, vi behöver fler entreprenörer, människor som inte bara kräver arbetstillfällen av någon annan utan faktiskt deltar i skapa dem. Att tillägga är att de turismberoende branscherna idag sysselsätter omkring 10 000 personer i Norrbotten. Detta att jämföra med gruvnäringen som endast sysselsätter omkring 6 200 personer. Bara i Jokkmokks kommun sysselsätts närmare 300 personer inom turismberoende branscher.

Det man också måste fråga sig i denna situation är om dessa närmare 300 personer inom den mycket lönesvagare turistbranschen skulle fortsätta med sin sysselsättning vid en eventuell gruvetablering? Risken är stor att de istället skulle säga upp sig, lägga ned företag med tillhörande nätverk som byggts upp under lång tid och istället börja arbeta i gruvan då lönerna är högre. En situation som knappast skulle gynna Jokkmokks förutsättningar för att nå en hållbar samhällsutveckling då hela samhället skulle knytas än starkare till gruvan. Detta mönster går att påvisa i den forskning som professor Nils-Gustav Lundgren vid LTU publicerat.

Hetsen fortsätter. Citat av Kjell Ek:

från vanligtvis välunderrättade källor meddelas det att nejsidans aktivister kommer att få förstärkning av flera samhällsparasiter, så nu börjar striden att trappas upp, förslagsvis går vi in med en aktion och stänger av vägen vid korsningen i randijaur, endast bybor och övriga ja sägare släpps förbi, till bybor räknas inte de i byn boende anarkisterna och uppviglarna. det är en demokratisk rättighet att utöva civil olydnad sägs det ju.

Det här är alltså retorik som man använder om sina medmänniskor i kommunen, från övriga delar av Norrbotten och Sverige. Strid. Anarkister. Uppviglare. Samhällsparasiter. Vi och dem. Godkända och icke-godkända. Alla som inte delar ens åsikter hör inte hemma. Snart kanske Ek vill upprätta register över oliktänkare också? Registrera dem, kanske sätta någon form av bevakning över dem också? Märka ut dem så att det blir lättare att hindra dem i vägspärren? Retoriken är otäck och är inte en öppning för dialog och kompromisser utan för konflikt. Punkt. Det är en ytterst oroväckande och farlig utveckling som nu sker i Jokkmokk och som faktiskt underblåses av Kjell Ek och ett antal andra.

Ek fortsätter i ett otal andra inlägg med att hetsa och underblåsa konflikten snarare än att försöka mildra den och mana till kompromisser:

hemkommen från kallak kan jag konstatera att vägen är öppnad, barrikaden riven, man har tagit några aktivister och bussar dom till Gällivare, tragiskt att skåda, inte en Jokkmokks bo förutom fotograferna från nej sidan ,Leif Öhman och Henrik Blind. nu är det väl ändå dags att renskötarna och björkholmsborna börjar föra sin egen talan så debatten blir respekterad och trovärdig bland gemene man inte behöver dom hjälp av dessa individer å trottoarlappar. nu är ialla fall grabbarna inne med sin utrustning och kan börja borra för provbrytningen, en bra början.

har kollat på film klippen å radioprogrammen å där i nästan alla inslag verkar reportrarna vara på nejsägarnas sida, man lyssnar och framställer dessa samhällsomstörtare som hjältar medans polisen är som Leif sa , SVIN. Reportrarna har väl gått i samma skola som terroristerna, fick inte lära sig folkvett hemifrån å att varje människa måste hitta sin nisch, arbete befrämjar hälsa och välstånd.

Terrorister. Trottoarlappar. Eks konfliktbetonade retorik fortsätter. Trottoarlappar får sin förklaring i ett annat inlägg:

Nu är det ju tyvärr så att de som ropar högst av samerna är vad man brukar kalla för trottoarlappar, man har samiskt blod och en samekolt men har sett ett rengärde på vykort å fjället har man varit upp på en solig sommardag. kära vänner och medborgare och sk storsvenskar, låt inte dessa trottoar lappar och sörlänningar bidraga till att förstöra det goda sammarbeta och den vänskap som finns mellan renskötarna och övriga jokkmokksbor, det är något som är värt att bevara för framtiden oavsett om det blir en gruva eller ej.

En annan, Mikke Stenman, fortsätter med konspirationsteorierna och den nedsättande retoriken:

Sitter visserligen på lite distans till Jokkmokk i dag men jag har fortfarande mina rötter i Jokkmokk, Jag försöker följa utvecklingen till det som förhoppningsvis leder till att Jokkmokk överlever och inte blir en ort som man minns likt Messaure, jag siterar en bekant i Jokkmokk som kallar samhället för ”Dödens väntrum”
Däremot förstår jag inte varför inte myndigheten (Polisen) inte tar i med hårdhandskarna i detta fall och plockar bort de barrikader som dessa aktivister satt upp, eller är det så att polisen kanske är i maskopi med dessa eller rent av inte vågar sig dit, man kan ju undra. Är det inte så att om man olovligen upprättar vägspärrar på annans mark så är det egenmäktigtförfarande och det är ett brott.
Det tramsas på tok för mycket med dessa miljöfjantar, och som du skrev Kjell så är det nog mest trottoarlapparna och de som tagit sig ett samiskt namn som lecer om mest, ja naturligt vis är ju dessa aktivister arbetslösa också annars hade de ju inte haft tid att bråka, ge dom jobb i gruvan så ställer de inte till med annat jävelskap, 
Nä Jokkmokkare nu får ni ryta till och se till att fjantarna försvinner från Skogen så maskinerna för göra sitt, annars blir det snart en död och öde bygd, 

Keep on.

Den utveckling som diskussionen tagit är inte av godo. Jag tvivlar inte på att det finns lika goda kålsupare på ”nej-sidan”. Oavsett måste dock detta få ett slut, den retorik som Kjell Ek och de andra i hans anhang använder sig av leder inte till försoning, dialog och kompromiss. Det leder oavkortat till konflikt. Det här illustrerar också på ett mycket effektivt sätt på hur gruvprojekt kan slita sönder samhällen.

Det illustrerar också vanmakten som finns i många norrbottniska och norrländska samhällen. Man upplever helt enkelt att man måste dagtinga med livsmiljön, ekosystem, hälsa och en hållbar samhällsutveckling för att man inte kan se några andra alternativ.

Det finns andra alternativ. Tänk om de miljarder som staten satsar nu på den s.k. genvägen mellan gruvan i Kaunisvaara, en väg som endast kommer att brukas till dess att staten bygger järnväg från gruvan för ett antal miljarder, istället kunde satsas på en fond för utvecklingen av regionens näringsliv. Riskkapital för nya, små- och medelstora företag. Företag som verkar inom näringar som kan förväntas vara kvar på orten och som inte är lika miljö- och hälsofarliga som gruvnäringen. 7 av 10 arbetsställen i Norrbotten utgörs av enmansföretag utan anställda. Tänk vad ett sådant stöd skulle kunna göra för dem? Hur många Liko, Polarbröd, Brändögruppen, Bensby stenugnsbageri, Konfaktiv, Geektown väntar där ute i det norrbottniska näringslivet? Otaliga är min mening, men de saknar ett lika starkt stöd från det offentliga som vår omhuldade basindustri.

Tänk om vi här i Norrbotten och Norrland skulle få ta del av Vattenfalls, LKAB:s och de andra stora bolagens vinster? Vinster som görs på regionens naturresurser? Tänk om Jokkmokk skulle kunna beskatta vattenkraftverken inom kommunen? Om det skulle vara möjligt att få avdrag på studiemedlen om man bosatte sig i glesbygd? Om elproducerande kommuner skulle få en del av elproduktionen för eget bruk eller försäljning? Tänk om de utländska gruvbolagen faktiskt skulle beskattas på allvar i Sverige och att de inte kunde trolla bort vinster med räntesnurror? Om de tvingades återinvestera delar av sin vinst i kommunen? Om vi hade en mineralavgift som inte gjorde att vi skänkte bort landets naturresurser? Att de tvingades avsätta vinstdelar till en miljöfond för att säkerställa sanering och återställande?

Det finns alltid alternativ, det handlar bara om att våga tänka i andra banor, gå ut i det osäkra och att våga satsa. Att falla tillbaka på det trygga, dvs. fortsätta satsa på att exploatera vår livsmiljö och ändliga resurser, att fortsätta smutsa ned och förstöra vårt ekosystem, utan att det sker en högre grad av förädling i länet, utan att det sker en högre grad av återinvestering av vinsterna i berörda kommuner och länet i allmänhet är en återvändsgränd för hela Norrbotten. Det är inte vägen till en hållbar utveckling, varken i Jokkmokk, Norrbotten eller Sverige. Framför allt måste vi lyfta blicken och ställa interna stridigheter åt sidan, det är inte nere hos oss, i lokalsamhället, problemet ligger. Problemet är strukturellt och går att åtgärda.

Fram till dess får jag väl finna mig att tillhöra kategorin anarkister, trottoarlappar, självutnämnda profeter och uppviglare i vissa parters ögon. Gemensamt är att de flesta oss i själva verket bara vill diskutera gruvnäringens villkor, ansvarstagande och långsiktighet. Det finns fortfarande inga quick-fixes, inga genvägar, till en hållbar utveckling.

Annonser

4 thoughts on “Bland anarkister, trottoarlappar, självutnämnda profeter och uppviglare

  1. Tänk om vi här i Norrbotten och Norrland skulle få ta del av Vattenfalls, LKAB:s och de andra stora bolagens vinster? Vinster som görs på regionens naturresurser? Tänk om Jokkmokk skulle kunna beskatta vattenkraftverken inom kommunen? Om det skulle vara möjligt att få avdrag på studiemedlen om man bosatte sig i glesbygd? Om elproducerande kommuner skulle få en del av elproduktionen för eget bruk eller försäljning? Tänk om de utländska gruvbolagen faktiskt skulle beskattas på allvar i Sverige och att de inte kunde trolla bort vinster med räntesnurror? Om de tvingades återinvestera delar av sin vinst i kommunen? Om vi hade en mineralavgift som inte gjorde att vi skänkte bort landets naturresurser? Att de tvingades avsätta vinstdelar till en miljöfond för att säkerställa sanering och återställande?

    så om man säger så här då om nu vi fick staten att ändra på mineral lagen och att skatterna skattades i kommunerna skulle de då helt plötsligt vara mer okey att ha gruvor i sverige ????
    för själv klart så borde man kunna genomföra förändringar i mineral lagen som tex öron märka pengar för återstälning av markerna , men helt klart bäst vora om alla gruvor drevs av lkab då hade en säkerhet att det följdes varit mycket större i alla avsenden .. men dom är ju statliga så …

    • Jag har aldrig sagt att vi inte ska ha några gruvor överhuvudtaget, däremot måste vi, lokalbefolkningen, ha större inflytande över etableringarna. Vi måste kunna ställa högre miljökrav, krav på högre samhällsvinst från gruvnäringen, avsättning av medel till såväl lokalsamhälle som miljöfonder. Varför inte inrätta en ”oljefond” fast baserat på Sveriges mineraltillgångar?

      Det jag menar är att som gruvboomen ser ut idag, med utländska bolag som får infrastruktur betald med våra skattepengar, som skitar ned den miljö vi ska leva i även i framtiden, som slussar bort miljardvinster ur landet och som om råvarupriserna sjunker och gruvan inte längre är lönsam helt enkelt förklarar bolaget i konkurs och skjuter över kostnaderna för sanering på samhället, är inte en utveckling som gynnar Sverige och i synnerhet inte Norrbotten och Jokkmokk.

      Statlig drift är bra för då säkerställer man åtminstone samhällsvinsten, sen skulle LKAB kunna vara ett än bättre och mer ansvarstagande företag om staten faktiskt använde ägardirektiven på ett bättre sätt.

  2. Jodu Nils, du har hamnat lite fel i politiken, men så rätt i sak. Du redogör mycket bra och tydligt för vänsterpartiets ståndpunkter och argumenterar skickligt mot socialdemokratins position (åtminstone i JMK, men som jag har förstått också i länet som helhet).
    Ska jag ta med mig en anmälningsblankett för medlemskap i V till nästa nämndmöte?
    En av de få nyktra inlägg jag läst i saken och så bra skrivet!!!
    /Nisse Matti

  3. jo det kan jag hålla med om faktiskt , för det är inte bra att alla pengar skeppas ut , men tyvärr så står jokkmokk lite i kläm
    då dom behöver arbetstillfällen gruvan för mer sej mera runt hela den biten , men samtidigt så ska dom inte kunna dra bara så där när som du säger priset sjunker …
    statligt bör vissa stora bolag vara men dom bör oxså titta lite på små företagarna och bedriva sin verksamhet lite mera effektivt .. på gott och ont ..
    jag säger ja till gruva men jag säger oxså ja till ny minerallag , samt ja till en mineralfond som just ska gå till återställande och bolagen ska va tvungna att lägga en viss procent av vinsten där samt i kommunen … borde inte va så himlans svårt om nu inte stockholm hade behövt våra pengar för att överleva

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s