En bra början – några stapplande steg mot en mineralfond?

Idag släpptes rapporten Utvinning för allmän vinning– en ESO-rapport om svenska mineralinkomsterEn rapport sammanställd av ESO – Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi. Gruppen är en självständig tankesmedja som ligger under Finansdepartementet. Såhär beskriver man sitt uppdrag:

ESO:s uppdrag är att självständigt bidra till att bredda och fördjupa underlaget för framtida samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Det sker i en form där aktuell forskning och oberoende kan förenas med närhet till det politiska beslutsfattandet. Uppgiften fullföljs framför allt genom att forskare och institutioner får i uppdrag att genomföra studier som ges ut i ESO:s skriftserie och publiceras på expertgruppens hemsida. Debatten stimuleras också genom att ESO anordnar seminarier och konferenser.

Ett utmärkande drag i ESO:s arbete är oberoende. Det är en konsekvens av att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till politiska hänsynstaganden. ESO:s direktiv är allmänt hållna för att ge stort utrymme åt styrelsen att själv definiera vad som ska belysas och understryker att arbetet ska bedrivas självständigt. Samtidigt ansvarar kontrakterade skribenter själva för de slutsatser som dras i ESO:s rapporter.

Det är alltså en oberoende rapport som berör den aspekt av debatten kring och om gruvnäringen och den s.k. ”gruvboomen” som handlar om hur vinsterna från utvinningen ska fördelas. Utgångspunkten är att mineraltillgångarna är ”hela den den nuvarande och framtida svenska befolkningens gemensamma egendom”. Fokus ligger på hur fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag ska hanteras samt hur statens andel av de genererade inkomsterna ska hanteras.

Det intressanta i deras argumentation är att de både ser möjligheten för en höjning av avgifter och skatter till nivåer i jämförbara länder, som exempelvis Australiens, utan att detta leder till negativa konsekvenser vare sig för sysselsättning eller teknikutveckling. I en debattartikel i DN idag med anledning av rapport-släppet för man följande diskussion:

Vår analys visar att staten kan öka sina intäkter utan att nämnvärt försämra förutsättningarna för branschen. Det grundläggande problem som gruvföretagen står inför är att de måste investera i prospektering och produktion innan de vet hur lönsamt det blir. Att då enbart beskatta vinsten gör att företagen får ta hela risken medan staten tar del av vinsten. Ju högre skatten är desto lägre blir då investeringsviljan. Ett sätt att komma runt problemet är att parallellt med vinstbeskattningen subventionera prospekteringen. Under förutsättning att branschen som helhet gör vinst ger det större inkomster för staten samtidigt som systemet blir neutralt för den som investerar. För företagen blir avkastningen per investerad krona densamma som om skatten inte fanns. Beskattningens negativa effekt på investeringsviljan skulle med andra ord hävas. Ett sådant system är inte heller så komplicerat eller utopiskt som det kan verka. I Norge har man i många år framgångsrikt använt det för oljeindustrin.

Man argumenterar vidare för att det finns starka argument för att inrätta en mineralfond, bl.a. utifrån perspektivet att mineraltillgångarna även tillhör de framtida generationerna. Man slår bort det argument som lyfts om att inkomsterna är för små med ett enkelt räkneexempel:

LKAB gör idag en årlig vinst på ca 10 miljarder SEK. Om de skulle fortsätta att göra sådana vinster även de närmaste 20 åren, vilket inte är ett otroligt scenario, skulle det innebära att fondens värde blev 200 miljarder även om hela fondavkastningen konsumerades varje år. Internationellt är detta inte en liten siffra och då är inte någon annan gruvpotential inräknad. Det finns flera jämförbara länder, såsom Irland, Nya Zeeland, Kanada och Frankrike som idag har mindre statliga fonder än så. Om realavkastningen på fonden är 4% per år skulle det innebära att Sverige ”i all evighet” skulle kunna få ett tillskott på 8 miljarder SEK per år istället för att få 10 miljarder per år under en 20-årsperiod.

Rent generellt sneglar man mycket på den norska modellen och exemplifierar med den norska oljefonden. Man manar även till en större aktivitet av LKAB och en utökning av dess verksamhet och drar paralleller till norska Statoil som framgångsrikt drivits som statligt bolag och genererat stora inkomster till det norska samhället. Att i dessa tider överhuvudtaget argumentera för ett större statligt ansvar är sällsynt.

Dock går man inte in på miljö- eller rättviseperspektiv eller näringens påverkan på lokal kultur men det är även uttalat i rapporten och man tydliggör att detta inte betyder att dessa perspektiv är av mindre värda, men de omfattas helt enkelt inte av syftet med rapporten. Detta hade naturligtvis varit intressant att se i en oberoende rapport men man kan ju inte få allt.

Sammanfattningsvis är rapporten en frisk fläkt i ett annars rätt unket idéklimat rörande statens hantering av våra gemensamma naturresurser med särskild referens till mineraltillgångarna. Fredrik Reinfeldt yttrade sig för ett drygt år sedan om ”att den svenska gruvnäringen är för Sverige vad oljan är för Norge”. Naturligtvis ett helt absurt och helt felaktigt uttalande, men kanske kan vi med denna rapport börja formulera en progressiv politik på området som, åtminstone i viss mån, kan realisera det uttalandet.

Slutligen ska jag bara tillägga att det är ett friskhetstecken att även några av Norrbottens socialdemokratiska riksdagsledamöter börjat föra att progressivt resonemang i frågan. Jag har inte haft tillfälle att kommentera detta tidigare, artikeln publicerades i september, men bra och värt att uppmärksamma om än sent! Jag själv och många andra har argumenterat och debatterat i frågan i snart ett år så det känns bra att även våra högre politiker nu börjar ta debatten.

Annonser

One thought on “En bra början – några stapplande steg mot en mineralfond?

  1. Pingback: Politik är att vilja. Vad vill jag? | En humanist i arbetslivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s