Det gröna folkhemmet och behovet av en ekodemokrati

Kommer ni ihåg att Göran Persson vaknade upp för det akuta behovet av en klimatomställning? Att han slog både partiet och Sverige med häpnad då han som nyvald S-ordförande klev upp i talarstolen på Folkets hus i Stockholm och formulerade en vision om det gröna folkhemmet? Det stannade inte bara vid retorik utan följdes också upp med satsningar, den s.k. Lip eller ”lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling”. Mitt i uppstädningen och åtstramningarna efter 90-talskrisen satsade socialdemokraterna med Göran Persson i spetsen 6 miljarder på att som Persson sade i regeringsförklaringen ”Sverige skall vara en pådrivande internationell kraft och ett föregångsland i strävan att skapa en ekologiskt hållbar utveckling”.

I regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet (1997/98:13) utvecklar Persson de politiska insatserna för att nå en ekologiskt hållbar utveckling:

Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar försörjning. Det krävs långsiktiga och uthålliga insatser inom samtliga politikområden för att föra Sverige mot ekologisk hållbarhet. I skrivelsen görs en lägesredovisning av arbetet med sådana åtgärder. Betydande vikt läggs vid åtgärder med positiva effekter på näringslivsutveckling och sysselsättning. En energipolitisk proposition har redan behandlats av riksdagen. I årets budgetproposition presenteras ett omfattande lokalt investeringsprogram. Under hösten 1997 och våren 1998 presenteras propositioner om bland annat, jordbruk, en ny trafikpolitik samt miljö inklusive nya miljömål för 2000-talet.

I en artikel författad av Stefan Edman och Göran Greider konstaterar man att ”med stöd från dessa ”gröna barnmorske­pengar” kunde cirka 160 kommuner under fyra, fem år föda fram sådant som annars knappast skulle ha sett dagens ljus: energi- och klimatåtgärder i bostäder och lokaler, miljövänliga transporter, restaurering av våtmarker som kvävefällor och mycket annat.”

Man fortsätter i artikeln med att konstatera att det som kunde ha blivit en ideologisk nytändning och nyorientering för socialdemokratin tyvärr rann ut i sanden efter att Persson avgick som partiordförande i samband med valnederlaget 2006. Alliansen har sedan dess kontinuerligt sänkt ambitionerna för klimat- och miljöpolitiken.

Edman och Greider argumenterar vidare för att social jämlikhet är ett nyckelbegrepp i en grön agenda och att den som vill ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle måste bekämpa de växande inkomstklyftorna. Deras argumentation stärks av den rapport som organisationen Oxfam International nyligen släppte med titeln Working for the Few. Rapporten visar att 1% av världens befolkning äger hälften av världens ekonomiska tillgångar medan vi övriga 99% delar på andra halvan. Rapporten visar också att 70% av oss lever i ett land där inkomstklyftorna ökat under de senast 30 åren och att den rikaste procenten ökat sin andel av de ekonomiska tillgångarna under samma period. Oxfam visar i rapporten att inkomstklyftorna och koncentrationen av förmögenhet leder till att den politiska agendan formas av denna 1%-iga elit:

This massive concentration of economic resources in the hands of fewer people presents a significant threat to inclusive political and economic systems. Instead of moving forward together, people are increasingly separated by economic and political power, inevitably heightening social tensions and increasing the risk of societal breakdown.

De ekonomiska klyftorna genererar alltså inte bara ekonomisk ojämlikhet utan även politisk. Det leder även till negativa effekter inom en rad andra områden, exempelvis påverkar det jämställdheten i fel riktning, bidrar till högre barnadödlighet och en eftersatt miljö- och klimatpolitik. Resultaten av en undersökning i sex länder (Spanien, Brasilien, Indien, Storbritannien, Sydafrika och USA) visar att en majoritet i dessa länder, i Spanien hela 80%, anser att lagar och föreskrifter utformas för de rika.

Vi blir ständigt fler som ifrågasätter det tillväxtorienterade samhället då vi på ett allt tydligare sätt ser att vi både närmar oss och i vissa fall har passerat gränserna för vad våra ekosystem klarar av. Vi tar nu inte bara av våra barns utan även våra barnbarns och barnbarnsbarns möjligheter till ett gott liv. Många i min egen ålder trampar otåligt i frustration över att inget händer, samtidigt är det inte enbart de unga som är klimatmedvetna och oroade över att vi närmar oss oåterkalleliga klimatförändringar, det finns en bred och allt starkare grön rörelse som spänner över partigränserna.

För mig går det gröna folkhemmet och den socialdemokratiska ideologin hand i hand. Frustrationen blir därför allt större när ledande företrädare för partiet bagatelliserar miljöpåverkan från exempelvis gruvnäringen. När man med sina uttalanden de facto går emot de klimatansatser vi själva formulerat i Framtidskontraktet, där vi säger att vi till 2050 vill sänka utsläppen av växthusgaser med 90% men hur ska vi göra det när vi samtidigt är för enorma dagbrottsgruvor som den i Rönnbäcken eller Kallak som i sin tur kommer att generera mellan 200 000-800 000 ton nya utsläpp per år? Man kan sätta det i relation med att Norrbotniabanan beräknas minska utsläppen med ca 80 000 ton per år, det motsvarar alltså inte ens en av dessa nya gruvor.

Frustrationen växer desto mer när man istället för att ta på sig ledartröjan och med öppna sinnen nyansera debatten istället försöker ”nyansera” den med att enkelt konstatera att det finns plats för fler gruvor. En favorit-jämförelse som används är den ytmässiga jämförelsen mellan golfbanor och gruvor där minsann gruvorna tar upp en mycket mindre yta än vad Sveriges golfbanor gör medan rennäringen tar upp ofantligt mycket större ytor. Ja, det stämmer, men likväl måste det ju ändå finnas situationer då om man kliver ned från det nationella eller regionala perspektivet då ekologiska, sociala eller kulturella hänsyn måste vara större än de ekonomiska? Det kan tilläggas att denna nötta och enkelspåriga jämförelse är framtagen gruvbranschen, såväl LKAB som Swemin har lyft den i samband med gruvdebatten som försvar för näringens expansion.

Det man underförstått får intrycket av när man följer gruvnäringens förespråkare när de ”nyanserar” debatten är att det alltid tycks innebära att det i varje givet fall är gruvan som har företräde, att eftersom det finns eller ska finnas plats så får andra intressen maka på sig. Detta gör att jag uppfattar debatten som ohederlig. Det finns ett antal stora gruvor redan, och visst kan det väl kanske vara tänkbart att öppna fler. Men jag tycker det är lika rimligt att säga att det inte självklart ska öppnas gruvor på varje enskild plats som någon kan tänkas vilja exploatera. Och att det inte behöver betyda att man är emot gruvnäring för att man säger nej till det.

På ett nationellt eller regionalt och övergripande plan kan man jämka samman olika intressen och kompromissa om mark och dylikt. Men på den specifika platsen är det nog inte alltid möjligt. Och man ska inte blanda samman detta i debatten. Att säga nej till gruva i Kallak (eller Kebnekaise, för den delen) är inte detsamma som att säga nej till gruvnäring. Det går inte att komma framåt på ett konstruktivt sätt om detta blandas samman, argument på en nivå bemöts med argument på en annan nivå, ibland subtilt genom guilt by association.

Tanken om det gröna folkhemmet bär fortfarande på möjligheten till en ideologisk nytändning för socialdemokratin och ligger väl i fas med tiden, det går heller inte att argumentera för att det inte går att höja ambitionen i klimatpolitiken på grund av det ekonomiska läget. Det ekonomiska läget under 90-talskrisen då Göran Persson lanserade sin satsning var om inte sämre så åtminstone väl i klass med läget idag. Vi behöver en klimatomställning, vi behöver det gröna folkhemmet och vi behöver en demokrati anpassad till de ekologiska gränserna, en ekodemokrati.

Många unga som idag vill se förändring vänder idag blickarna till V och MP? Ska vi kapitulera i vår tids ödesfråga, skygga för den stora utmaning som en klimatomställning innebär? Självklart inte, däremot krävs det förnyelse och nytänkande och en lyhördhet. För ett framtidsparti krävs det också en bild av framtiden att förmedla och måla upp, det gröna folkhemmet skulle kunna vara en sådan vision.

Annonser

6 thoughts on “Det gröna folkhemmet och behovet av en ekodemokrati

  1. Också så trött på den banala jämförelsen mellan golfbanors och gruvområdens utbredning. En gruvas miljöpåverkan är oändligt mycket större än ytan på gruvområdet, och pågår under så lång tid. Vi måste ha månghundraåriga perspektiv och hushålla för kommande generationers skull. Po Tidholm sa en gång att det är som att försöka vända på en fullastat fraktfartyg att försöka vända på en del politikers synsätt att råvaruexploatering alltid är av godo och den enda vägen till tillväxt. Bevare oss väl.

    • Ber om ursäkt för sent svar! Brukar försöka svara så snart som möjligt! Men jag kan bara hålla med dig, det är en sliten och oerhört olämplig jämförelse och skildrar ett synsätt som är oförenligt med en hållbar utveckling och för den delen ett synsätt som är inskränkt och inte intresserat av förändring av nuläget. Det kan vara sant som Tidholm säger men desto viktigare blir det att nya, unga politiker som vill se en annan utveckling får det stöd och uppmuntran som krävs för att orka stå ut i en miljö där ens åsikter inte alltid är särskilt välkomna.

  2. Pingback: Den ekonomiska demokratin | En humanist i arbetslivet

  3. Pingback: Politik är att vilja. Vad vill jag? | En humanist i arbetslivet

  4. Pingback: Antigruvmanifestation 18 maj 2014 | SAVE THE BALTIC

  5. Pingback: ”Bortom höger och vänster” | En humanist i arbetslivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s