En Sino-Rysk axel på framväxt?

Jag brukar vanligtvis inte blogga om försvars-, säkerhets- eller utrikesfrågor även om de också intresserar mig men mot bakgrund av utvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande har jag haft svårt att låta bli. Hur kommer det sig att Ryssland så snabbt och så, enligt vårt sätt att betrakta det, huvudlöst slänger bort den lilla goodwill man hade inom EU och hos USA? Att man kan rycka på axlarna över att bli utesluten ur internationella samarbeten, riskera sanktioner och allvarligt skadade relationer?

Kan svaret ligga i fördjupade relationer mellan Kina och Ryssland? Kan konflikten mellan Ryssland och Ukraina också ha kinesiska kopplingar?

Det finns faktiskt klara kopplingar och starka indikationer på bäggedera. I september förra året rapporterades det i brittiska The Telegraph om att Ukraina, lett av Janukovytj-regimen, hade tecknat ett avtal med Kina som leasade ut 5% av Ukrainas totala yta, en yta motsvarande Belgien, för att Kina ska kunna möta den växande befolkningens matförsörjning. I artikeln med titeln China ‘to rent five per cent of Ukraine’ konstaterar man att det är första gången som ett sådant här landavtal slutits med ett Europeiskt land och att det är också den största ”land grab-överenskommelsen”, dvs. den process där en suverän nation leasar eller säljer ut land till en annan stat, som någonsin slutits.

Ukraina, som kallades för ”Sovjetunionens brödkorg”, har haft en haltande utveckling efter järnridåns fall och regimen såg troligen en chans att med kinesisk hjälp få fart på ekonomin igen. Affären skulle ge Ukraina 1,7 biljoner pund, motsvarande omkring 18,2 biljoner svenska kronor. Även om avtalet skulle löpa på 50 år förstår man att erbjudandet var för bra för att tacka nej till mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen i Ukraina, vilken var dålig även innan krisen. Bara för att klara utvecklingen under 2014 beräknas Ukraina behöva tillskott på mellan 7 och 10 miljarder dollar, dvs. mellan 45 och 65 miljarder svenska kronor.

Vilka alternativ fanns? Att vända sig till IMF som erbjuder lån men med krav på utförsäljningar och nedskärningar i offentlig sektor, något Ukraina gjort tidigare, eller vända sig till Kina som erbjöd en generös ekonomisk ersättning, modernisering av jordbruket och infrastruktur på Krim-halvön med krav på ett långvarigt leasingavtal på stora arealer jordbruksmark?

Ukrainas relationer med Kina fördjupades än mer i december 2013. Då undertecknade Janukovytj och Kinas president Xi Jinping ett bilateralt avtal där de förklarade sig vara ”strategiska partners”. I en artikel i Washington Times som rör avtalet lovar Kina att man ”ovillkorligt lovar att inte använda, eller hota att använda, kärnvapen mot det kärnvapenfria Ukraina”. Kina garanterar även Ukraina ”nukleär säkerhet” vid invasion av främmande makt utrustad med kärnvapen eller om Ukraina hotas med kärnvapen av främmande makt. Kina släppte med andra ord in Ukraina under sitt kärnvapenparaply.

Detta ägde rum samtidigt som protesterna i Ukraina svällde till nya nivåer med anledning av att Janukovytj nobbat associationsavtalet med EU och istället valt att närma sig Ryssland. Ryssland som i sin tur hotat med ekonomiska sanktioner om Ukraina skulle ha undertecknat avtalet. Ukraina satt i kläm mellan Bryssel och Moskva.

Parallellt med att Kina har byggt upp och expanderat sina intressen i Ukraina har man också utvecklat sin relation med sin andra strategiska partner: Ryssland. I takt med att efterfrågan på Rysslands olja och gas sjunkit i stora delar av Europa på grund av den ekonomiska krisen har efterfrågan ökat på den kinesiska marknaden. Kina har successivt utvecklats till att bli Rysslands prioriterade marknad. I en artikel från mars 2013 i nätupplagan av statliga Russia Today med titeln China to become Russia’s biggest oil client framgår den ryska ambitionen klart och tydligt: man ska tredubbla exporten av olja till Kina till 1 miljon tunnor per dag. Idag uppgår Rysslands och Kazakstans kombinerade produktion till omkring 9 miljoner tunnor per dag.

Av den ryska oljeexporten motsvarar det idag omkring 15% av den totala produktionen, av den ryska och kazakiska sammanslaget motsvarar det 11%. I det avtal man tecknat med Kina förbinder man sig dessutom att under kommande 25-årsperiod öka exporten till totalt 31 miljoner ton olja. Skiftet bort från den europeiska marknaden är tydligt och skarpt. Frågan är, hur kommer detta att påverka Europa framöver? Det kommer att tvinga fram en reaktion inom energiområdet i Europa, frågan är vilken vi väljer? Hållbart eller fossilt?

Europas beroende av rysk gas och olja kan illustreras av det nätverk av pipelines som dagligen förser kontintenten med fossila bränslen.

Europas beroende av rysk gas och olja kan illustreras av det nätverk av pipelines som dagligen förser kontintenten med fossila bränslen.

Men vad är det som driver Kinas ambitioner i Ukraina och behov av närmare och djupare relationer med Ryssland? Vad gäller leasing-avtalet för jordbruksmarken i Ukraina är det relativt enkelt, Ukraina har en av världens största arealer av jordbruksmark och producerar stora överskott varje år. Kina å andra sidan konsumerar en femtedel av världens livsmedel men innehar bara 9% av världens jordbruksareal.

Men Kina har även andra intressen i Ukraina. Mer specifikt på Krim-halvön. I artikeln i The Telegraph omnämns Kinas planer på att bidra till att bygga en motorväg på Krim och en bro över Kerch-sundet som positiva spridningseffekter av leasing-avtalet på jordbruksmark. Men Kina har fler planer för Krim-halvön. I en artikel i den ryska tidningen PortNews (publicerad 12/2, dvs. innan Rysslands ”intervention” på Krim) meddelas det att Kina också har intresse av att etablera en råvaru- och logistikhamn samt en marinbas på halvön. I artikeln nämns det för övrigt att Ryssland ”skyndar på bygget” av en bro över Kerch-sundet på grund av oroligheterna i Ukraina, det verkar alltså vara ett samverkansprojekt mellan Ryssland och Kina.

Om de kinesiska planerna i Krim är lyckosamma innebär det att hamnanläggningarna där kommer att utgöra Kinas bas för råvaror och logistik i Svarta havs-regionen. Kina har också tecknat ett särskilt avtal med Krims regionparlament om en utveckling av det agro-industriella komplexet, något som bl.a. kommer att innebära att kinesiska företag kommer att investera i utveckling och modernisering av bevattningssystem, introduktionen av moderna jordbrukstekniker i Ukraina och utveckling av spannmålsförvaring och logistik. I avtalet ingår även uppförandet av en spannmålshamn på Krim.

Detta ska alltså direkt kopplas till Kinas 50-åriga leasing-avtal på jordbruksmark och säkrandet av livsmedelsförsörjningen till Kinas befolkning.

Vad vill Kina med relationen till Ryssland då? Kinas behov av den ryska gasen och oljan är en del i landets säkerhetspolitik. Bakgrunden är ett scenario där Kina blir utsatt för en marin blockad av USA, något som i dagsläget snabbt skulle allvarligt störa den kinesiska ekonomin pga. dess beroende av import av fossila bränslen via sjötransport. Detta scenario är något som underbyggs väl i blogginlägget An Effective American Naval Blockade on Chinese Oil Imports och passar väl in som förklaring till varför Kina nu vänt sig till Ryssland och Kazakstan, de enda länder i närområdet som kan producera de volymer som Kina kräver och som också kan transportera dessa över land. Detta är nog särskilt prioriterat för Kina nu när USA flyttat fokus från övriga arenor i världen till Stilla Havet.

Det senare kan man bl.a. läsa mer om i denna artikel i The Diplomat.

Sammantaget förefaller Rysslands agerande i Ukraina som allt mer logiskt mot bakgrund av allt detta. En insats på Krim för att skydda investeringar och intressen för såväl Kina som Ryssland. Lustigt, eller tragiskt nog, invaderade Ryssland Krim på samma dag som Kina stämde Ukraina för att ha brutit mot det tidigare nämnda leasing-avtalet för jordbruksmark

Annonser

One thought on “En Sino-Rysk axel på framväxt?

  1. Pingback: Vilken väg kommer Europa välja? | En humanist i arbetslivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s