Vilket samhälle bygger vi?

Samhällsbyggnad och samhällsplanering är ett oerhört intressant område. Planeringen av ett samhälle i form av gator, arkitektur och kommunikationer säger mycket om vilka ideal och idéer som är dominerande. Arkitektur är också i många fall oerhört symbolladdat, man vill uttrycka något med den. Kyrkoarkitektur är ett väldigt bra och enkelt exempel på detta, det är trots allt Guds hus och ska också illustrera detta. Kyrkor ska och kan inte bara vara en samlingslokal, de måste också förmedla en känsla, en känsla av vördnad, andakt och kanske underkastelse. Ta bara Peterskyrkan i Rom, även om man som jag inte är troende går det inte att undvika att närmast huka sig inför den massiva storheten i katedralen.

Det finns också en oerhörd traditionsbundenhet i samhällsplaneringen, ta bara det faktum att de allra flesta av våra städer idag är utlagda efter det traditionella rutnätsmönstret. Rutnätsplanen går tillbaka till antiken och finns tidigast belagd i antikens Miletos och tillskrivs arkitekten Hippodamos som verkade under 400-talet f.Kr. Ett annat exempel på traditionsbundenheten är tanken om den representativa huvudgatan, en trend i planeringsammanhang som går tillbaka till 1500-talet. Huvudgatan skulle vara rak och ha en blickpunkt i form av en viktig byggnad eller monument.

En sådan huvudgata finns i mer eller mindre varenda stad i Sverige oavsett storlek. Tar man exemplet Luleå så är det Storgatan i vars ände blickpunkten utgörs av landshövdingens residens.

Storgatan, Luleås "huvudgata/paradgata", i bortre änden skymtar man residenset. Fotot är taget under bilismens höjdpunkt under 1950-60-talet.

Storgatan, Luleås ”huvudgata/paradgata”, i bortre änden skymtar man residenset. Fotot är taget under bilismens höjdpunkt under 1950-60-talet. Bilden är hämtad från www.lulebilder.se.

När modernismen slog igenom som ideal och man ville tvätta bort ”Lubbe” Nordströms ”lort-Sverige” kan man säga att rivningsvågen inleddes i Sverige. Under denna tid revs bl.a. Clara-kvarteren i Stockholm och en rad andra kulturkvarter men detta var en trend som spreds i hela Sverige i takt med att den moderna välfärdsstaten bredde ut sig. Om man har sett Anders Wahlgrens Spelet om Stockholm, en dokumentär i två delar, förstår man var politikerna vid den här tiden hämtat inspiration: USA. Samhället skulle byggas kring bilen. Bilen var den ultimata symbolen för frihet och det nya samhället.

I Stockholm ledde detta som sagt till storskaliga rivningar av äldre tiders bebyggelse och uppförandet av stora parkeringshus, trafikleder och modern bebyggelse. Men även i övriga Sverige inleddes rivningsvågen, tar man Luleå som exempel finns det knappt kvar någon bebyggelse äldre 1950. En del försvann naturligtvis i stadsbranden 1887 men mycket revs i samband med att det som upplevdes som nytt och modernt skulle in. Någon tanke på de kulturella värdena eller helhetstänk i hur stadsbilden påverkades av rivningarna och nybyggnationerna fanns inte, en sådan hänsyn existerade inte i tidens syn, allt gammalt associerades med ”fattig-Sverige” eller ”lort-Sverige”.

1950- och 1960-talet formade många av våra städer till de platser de är idag. Gator breddades, köpcenter uppfördes (Tempo, Domus), trafikleder byggdes, parkeringar och parkeringshus uppfördes och äldre bebyggelse revs till stora delar bort.

Del av Storgatan i Luleå 1910. Väldigt mycket smalare vid denna tid, innan bilismens intåg. Bilden lånad från www.lulebilder.se

Del av Storgatan i Luleå 1910. Väldigt mycket smalare vid denna tid, innan bilismens intåg. Bilden lånad från www.lulebilder.se.

Men frågan är vilket samhälle vi bygger för idag? Trots att luftmiljön är dålig i många samhällen, att föroreningarna förstör fasader, att det finns stora bullerproblem och en farlig trafiksituation är fortfarande bilen en stark norm i samhälls- och stadsplaneringen.

I Luleå har tekniska nämnden och dess ordförande Lenita Ericsson gått ut med en modig vision, att Luleå ska bli Sveriges bästa cykelstad till år 2016. Ett tufft men modigt beslut och som enligt min mening strävar efter att bryta det traditionella tänket i hur vi planerar och får en attraktivare miljö och livsmiljö i en stad. Men hur går vi vidare på en bredare front? Mina egna funderingar är bl.a. hur vi ska stärka kollektivtrafiken. Kanske är det att avgiftsbefria kollektivtrafiken som nu allt fler kommuner väljer att göra? I Kiruna har nolltaxan lett till ett tredubblat resande. Kanske är vägen framåt också att följa Umeå kommuns försök med snabbladdade elbussar? En mycket intressant satsning som kommunen nu också har fördjupat:

Bussarna är varma och laddtekniken fungerar bra. Både elförbrukning och behovet av laddning är mindre än beräknat. Kommunen går nu vidare med ett fullskaligt demonstrationsprojekt på linjerna 6 och 9 samt del av flygbusstrafiken. För detta köps åtta nya elbussar in till subventionerat pris av företaget Hybricon.

De snabbladdade bussarna löser både bullerfrågan och problemen med den dåliga luftmiljön i staden och bussarna och tekniken är framtagen för klimatet här i norr då företaget är Umeå-baserat. Projektet omfattar idag omkring 20 procent av bussflottan. Det finns redan idag ett beslut av Luleå kommunfullmäktige som gör det möjligt att fullfölja ett liknande projekt i Luleå. I ett reviderat förslag till strategisk plan och budget står det uttryckligt att kommunen ska starta ett bussprojekt för förnyelsebara drivmedel med kombinationen biogas och el.

Men det är inte bara hur vi tänker kring hur vi ska färdas i samhället vi behöver se över utan även hur processerna ser ut. Än idag är samhälls- och stadsplanering i mångt och mycket en uppifrån-och-ned-process där politik och förvaltning äger processen och där man som medborgare förväntas lämna synpunkter på planer utställda i kommunhuset eller vid medborgardialoger. Det är knappast tidsenligt och riskerar att undergräva legitimiteten för den kommunala planeringen.

Det finns andra metoder som skulle kunna komplettera dagens. En av dem är Cultural Planning. I korthet så är det en process som handlar om att kartlägga en plats unika värden, eller snarare platsens identitet. Metoden syftar till att fånga och föra in andra värden än de rent fysiska i samhällsplaneringen.

Det är en inkluderande planeringsmetod som omfattar kommuninvånare, kulturutövare, politiker och det civila samhället. Det innebär ett tvärsektoriellt arbete som involverar olika fackområden. Metoden vill ge en mer distinkt och mångfacetterad bild av det lokala samhället. Den skiljer sig från traditionell planering genom att ta fasta också på kulturella och immateriella värden och har som syfte att bidra till ökad livskvalitet för invånarna på platsen.

Cultural Planning är därför ett starkt komplement till traditionell planering då den bidrar med ett ”underifrån-perspektiv”. Till exempel fångar man in var människor samlas, vilka mötesplatser man egentligen använder, vad man tycker om staden eller kommunen, hur man talar om orten, vilka kulturella resurser som finns i form av föreningar, lokaler och institutioner. Man hade säkerligen kunnat undvika mycket debatt och starka känslor i Umeå om man hade utfört en Cultural Planning-process innan man började riva och bygga inför kulturhuvudstadsåret, då hade man definitivt förstått att det var en dålig idé att riva det s.k. ”apberget” som för många umebor var en självklar offentlig mötesplats där man inte bara träffades utan även höll tal och samlades för att visa sina åsikter.

En sådan kartläggning som Cultural Planning innebär ger kommunen ett underlag för att utforma strategier och handlingsplaner. Kartläggningen går också med fördel att lägga in i GIS, dvs. ett digitalt kartunderlag, så att det med enkelhet går att använda i kommunens traditionella planeringsprocess.

Jag ser fram emot att under kommande mandatperiod få bidra till att utveckla såväl samällsplanering, kommunikationer, miljö och kultur i Luleå kommun, det finns mycket att göra!

Annonser

One thought on “Vilket samhälle bygger vi?

  1. Pingback: Politik är att vilja. Vad vill jag? | En humanist i arbetslivet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s