Bloggens första recension: Metaller, hantverkare och arkeologi

Bloggens första recension handlar ironiskt nog om metaller och mineraler. Dock handlar det inte om gruvnäringen och mineralpolitiken utan om metallhantering och metallhantverk ur ett arkeologiskt perspektiv.  Jag blev kontaktad av Helena Andersson på Hemslöjdens förlag i slutet av januari med en förfrågan om att recensera boken Metaller, hantverkare och arkeologi efter dess utgivning i mars och jag tackade gladeligen ja.

trotzigmetaller

Boken är författad av Gustaf Trotzig som är professor emeritus i laborativ arkeologi. Han har djupa såväl akademiska som praktiska kunskaper om metallhantverk och har bl.a. förestått arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL) vid Stockholms universitet samt undervisat vid hantverksutbildningen på Sätergläntan hemslöjdens gård i Insjön.

Gustaf inledde sin yrkesbana på Riksantikvarieämbetet och fortsatte som chef för Dokumentationsbyrån och sedan Fornminnesavdelningen. Därefter övergick han till Historiska museet, först som expert och sedan som forskningschef med ansvar för samlingarna. År 2010 invaldes Gustaf som korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien.

Det är naturligtvis väldigt roligt att som yrkesverksam arkeolog få möjlighet att recensera hans senaste verk.

Till att börja med så är boken påkostad i betydelsen att tryck, bindning och papper håller hög kvalitet. Boken är dessutom rikt illustrerad och väl bildsatt, dvs. bilderna hänger på ett tydligt sätt ihop med sammanhanget i textpartiet som de återfinns i. Även rent strukturellt är boken väl uppbyggd med tydlig struktur vilket gör det lätt att bläddra och navigera i texten. För läsaren går det snabbt att läsa boken då kapitlen är korta och indelade i korta delavsnitt och stycken.

Boken är genomgående väldigt pedagogiskt upplagd. Den inleds med ett kapitel om metaller och deras egenskaper, hur de bearbetas, hur hantverket utvecklats och hur hantverket bedrivits genom tiderna. Därefter följer ett kapitel om metallhantverk som forskningsområde inom arkeologin där man bl.a. får lära sig mer om vilka spår det lämnat efter sig och vilken kunskap som går att hämta ur materialet. Kapitel tre är det längsta kapitlet och handlar om metallerna, allt från järn och stål till koppar, tenn, zink och ädelmetallerna silver och guld. Varje avsnitt om respektive metall är uppbyggt kring samma rubriker med viss variation; förekomst och framställning, arbetsplatsens utseende, verktygen som användes, hur smidet gick till och vilka föremål man tillverkade.

Det fjärde och sista kapitlet behandlar den laborativa sidan av arkeologin, metoder och analyser som går att göra av metaller i en laboratoriemiljö, exempelvis 3D-skanning, kemiska analyser samt rengöring och konservering. Kapitlet går också kort in på rekonstruktioner, kopior, reproduktioner, förfalskningar och olagliga fynd och skillnaden däremellan och framför allt hur man ska se skillnad.

Mitt intryck av boken är att den huvudsakligen riktar sig mot en intresserad allmänhet. Den som läst akademiska texter vet att de ofta är skrivna på ett fackspråk som inte är särskilt lättförståeligt för den som inte är insatt i ämnet. Trotzig gör ett bra arbete med att lyfta fram inte bara sin egen utan andras forskning och arbete kring metallhantering och metallhantverk och presentera all denna kunskap på ett sådant sätt att även den som inte har någon bakgrundskunskap alls om metallhantering och metallhantverk efter att ha läst boken kan gå därifrån och ha fått en bra bild om metallhantverkets historia, från nutid till forntid.

Det stora värdet av boken är dels dess språkliga tillgänglighet, alla kan läsa den och ta till sig kunskapen, och dels inblicken i metallhantverkets långa historia och tradition.

En starkt bidragande faktor till förståelsen och tillgängligheten är att Trotzig boken igenom drar paralleller till modernt metallhantverk för att dels levandegöra hur hantverket och hantverksmiljön kan ha sett ut under förhistorien men även för att visa på hur man kan tolka det arkeologiska fyndmaterialet. Exempelvis bygger Trotzig mycket av avsnittet kring kopparslageri på ett besök han gjorde hos en kopparslagare i Småland på 1980-talet. Vid besöket intervjuade han kopparslagaren Folke Andersson och dokumenterade dennes arbetsplats, metoder, verktyg och föremål. Utifrån denna kunskap kan han sedan göra en tolkning av bl.a. ett fynd av verktyg från en vikingatida grav från Bygland i Telemarken i Norge och att dessa bör ha använts för kopparslageri.

Självklart hade jag alltid kunnat önska ett större material, inkludering av exempelvis materialet från boplatsen och järnframställningsplatsen invid Järnbacken utanför Sangis i Norrbotten som revolutionerade synen på metallhantverk i norra Sverige, eller för den delen mindre teknisk återgivning och mer om hantverkarnas vardag och arbete. Men det är mer en fråga om personliga önskemål om finjusteringar och smak än någon övergripande blotta i bokens upplägg och innehåll.

Boken Metaller, hantverkare och arkeologi är en gedigen och välskriven introduktion till och översikt av metallhantverkets historia och långa traditioner. Den kommer definitivt inte att bli en hyllvärmare i min bokhylla utan tack vare dess bredd och djup kommer jag ha stor nytta av den som referensbok och uppslagsverk framöver. Jag kan även varmt rekommendera den till en intresserad allmänhet på grund av att den just är skriven på ett för området ovanligt tillgängligt språk. Det är en väldigt bra bok som Trotzig har skrivit och den får faktiskt fem utav fem skärslevar.

Boken släpptes den 29 mars och finns att köpa bland annat på Hemslöjdens förlags hemsida.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s