”Gruvlobbyn använder skrämseltaktik” – hela min replik till Ericsson och Östensson

Detta är hela den replik jag skrev till Ericssons och Östensson artikel som finns länkad nedan. Den jag fick publicerad i DN Debatt fick jag korta ned på grund av teckenbegränsning.

Mineralavgiften är samhällets försäljningspris på den svenska befolkningens mineraltillgångar. Men man kan också, felaktigt, benämna det som gruvskatt något gruvindustrins företrädare gärna gör. Högre mineralavgift och fondering för framtiden står däremot inte i motsatsförhållande till sysselsättning och bra förutsättningar för branschen.

I en debattartikel i DN med titeln ”En gruvskatt skulle minska sysselsättningen i Norrland” (30/8) argumenterar Magnus Ericsson och Olle Östensson för att en höjning av mineralavgiften skulle ge försumbara inkomster till staten, bromsa investeringar och hindra att nya gruvjobb skulle skapas i Norrlands inland. Detta är bara skrämseltaktik och rökridåer från gruvlobbyn i syfte att försvara status quo.

Att sysselsättningen skulle vara hotad av en högre mineralavgift är felaktigt. Sysselsättningen hotas av den ökade effektiviseringen och den teknik som branschen själv utvecklar. Sedan 1950-talet har sysselsättningen i gruvindustrin minskat från 18 000 till knappa 6000. Produktionen och lönsamheten har dock ökat och nu produceras volymer som för 50 år sedan var omöjliga.

Effektivisering, rationalisering och automatisering har möjliggjort detta.

I en rapport framtagen av SveMin, branschföreningen för gruvindustrin i Sverige, påstås det att gruvnäringen kan trefaldiga produktionen på 10 år vilket skulle ge Sverige 50 000 jobb fram till 2025. Tyvärr är detta överdrifter, något även branschföreträdare erkänner. Lennart Gustavsson, ordförande i gruvbranschens intresseorganisation Georange, kommenterar gruvnäringens vision i en intervju i Sameradion:

”- Min personliga bedömning är att den är överdriven. Vi kommer att basera svensk gruvindustri på effektivisering, rationalisering och automatisering. Sysselsättningseffekten blir störst i ringarna runt ekonomin, för konsultföretag i Umeå eller andra företag i Stockholm…”

Branschens vision urholkas ytterligare i en debattartikel i SvD (29/6-14) där forskare kritiserar regeringens mineralpolitik och menar att regeringen borde vara mer bekymrad över att gruvnäringen är en av de sektorer där flest jobb beräknas försvinna genom ny teknik.

75 procent av jobben rationaliseras bort eller kommer aldrig att skapas enligt stiftelsen för strategisk forskning.

I Fokus (nr. 7/2014) skildras den ökande automatiseringen och robotiseringen av gruvindustrin, bl.a. hur gruvarbetare styr en gruva från miljonstaden Perth i Australien, 150 mil därifrån. Företaget lokaliserade kontrollrummet dit på grund av svårigheterna att rekrytera till de avlägset belägna gruvorna. Samma svårigheter med rekrytering och samma teknik finns redan i Sverige och utvecklas av bland annat LTU.

Frågan är var svenska gruvarbetare kommer att sitta i en inte alltför avlägsen framtid? Troligen inte i Norrlands inland. Kanske kommer gruvarbetarna om några år ta tunnelbanan till jobbet? Detta alldeles oberoende av vilken mineralavgift staten sätter.

Vad gäller samhällets potentiella intäkter från gruvnäringen är rapporten Utvinning för allmän vinning– en ESO-rapport om svenska mineralinkomster intressant, den släpptes inför regeringens arbete med den nationella mineralstrategin.

Rapportförfattarna utgår ifrån perspektivet att mineralerna tillhör den svenska befolkningen, både nu levande och framtida generationer. Utifrån detta öppnar man upp för en höjning av mineralavgiften och en fondering av vinsterna i stil med norska oljefonden.

Detta anser man är möjligt utan att det nämnvärt skulle försämra förutsättningarna för gruvnäringen genom att staten tar ett större ansvar i det riskfyllda prospekterings- och uppbyggnadsstadiet.

I det norska systemet tar staten närmare 80 % av vinsterna mot att den i sin tur bär en del av riskerna under det inledande skedet när bolagen letar efter olja. Misslyckas de och går med förlust tar staten en del av kostnaden, men går det bra tar man i gengäld alltså en rejäl del av vinsten.

Att en nationell fondering vore möjlig illustreras i ESO-rapporten genom statliga LKAB som i dag gör en årlig vinst på ca 10 miljarder. Om de skulle fortsätta att göra sådana vinster även de närmaste 20 åren, vilket är mycket troligt, skulle det innebära att fondens värde blev 200 miljarder även om hela fondavkastningen förbrukades varje år.

I ett internationellt perspektiv är detta inte en liten siffra, det finns flera jämförbara länder, som Irland, Nya Zeeland, Kanada och Frankrike som har mindre statliga fonder än så. Om avkastningen på fonden är 4 procent per år skulle det innebära att Sverige ”i all evighet” skulle kunna få ett tillskott på 8 miljarder per år istället för att få 10 miljarder per år under en 20-årsperiod.

Med tanke på att statens subventioner till gruvnäringen dessutom årligen uppgår till över 30 miljarder kronor, bl.a. i form av lägre energiskatt, lägre koldioxidskatt och gruvanpassade satsningar på väg, järnväg och hamnar, så är de samhälleliga anspråken på en högre andel av intäkterna från brytningen varken orimliga eller omöjliga som Ericsson och Östensson vill låta påskina.

Högre mineralavgift och fondering för framtiden står inte i motsatsförhållande till sysselsättning och bra förutsättningar för gruvnäringen. Tvärtom. Den rationalisering och robotisering som sker i branschen kommer att leda till minskad sysselsättning, att sysselsättningen koncentreras till större samhällen och kräva högre utbildning och möjliggöra en storskalig mineralutvinning med korta brytningstider medan mineralpriserna är höga.

Denna utveckling förutsätter att samhället får en större andel av inkomsterna från utvinningen och att de fonderas för framtida generationer.

Nils Harnesk, (S)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s