Girjasdomen känns dubbel

Tänk dig att du och din familj äger en fastighet. Den har gått i arv i generationer tillbaka, något du har en massa juridiska dokument som bevis på, det finns historiska handlingar och kartor som århundraden tillbaka visar på din rätt till marken. Tänk dig nu att någon stövlar in på din fastighet, din mark, och säger sig företräda staten.

Den här myndighetspersonen påstår att marken du ägt och brukat sedan urminnes tider nu tillhör staten. Man vräker dig och din familj, upplåter marken till andra att bygga på, man börjar avverka skogen och utvinna naturresurserna. Man till och med tar ifrån dig och din familj rätten att avgöra vem som får jaga och fiska. På din mark!

Jag tror nog att ingen som läser detta skulle anse att staten har rätt till marken. Att kränka ägande- och nyttjanderätten på detta sätt. Idag skulle vi betrakta det för vad det är: en rättsskandal.

Ändå är det precis det här som den svenska staten gjorde mot den samiska befolkningen i Sverige när man upplöste lappskattelanden och beslagtog marken. En process som påbörjades under 1800-tal och som, ifråga om markinnehavet, avslutades 1928 då riksdagen avskaffade de sista lappskattelanden.

Inte nog med det så byggde staten dessutom in motsättningar inom den samiska befolkningen då man begränsade rätten att nyttja, den nu statliga, marken och vattnet till renskötande samer. De samer som sedan generationer levt av jakt och fiske på sina marker betraktades helt plötsligt inte längre som samer. Detta är det som kallas för ”lapp ska vara lapp”-politiken.

Staten definierade alltså genom lagstiftning att endast renskötande samer var samer. Det är fortfarande en stor konfliktlinje inom det samiska samhället och i Sametinget.

Betydelsen av Girjasdomen känns därför dubbel.

Dels är det en seger för samebyn Girjas och dess medlemmar över staten. Samer har genom vårt rättsväsende fått rätt i domstol mot staten, staten äger inte rätt att reglera nyttjanderätten av jakt och fiske inom Girjas sameby. I tingsrättens pressmeddelande är däremot argumentationen betydligt bredare och generell och omfattar den samiska historien i området och föregår även samebyarnas skapande:

Tingsrätten gör bedömningen att samer under i vart fall de senaste tusen åren har uppehållit sig på det i målet aktuella området och att de därvid har använt sig av områdets resurser till att bedriva jakt och fiske för sitt uppehälle. Staten kan inte anses ha blivit ägare till området förrän så sent som 1887 i och med avvittringen. De rättsliga följderna av samernas mycket långvariga bruk av området ska bedömas enligt reglerna om urminnes hävd i en form som tar hänsyn till de särskilda villkor som gäller för området dvs. det hårda klimat och de knappa resurser som ställer stora krav på skonsamhet. Av detta följer att de samer som var bosatta på området när 1734 års lag trädde i kraft enligt den då gällande jordabalken innehade en rätt till jakt och fiske som var grundad på reglerna om urminnes hävd. Någon omständighet som har medfört att denna rätt därefter har upphört har inte inträffat. Uppkomsten av statens äganderätt till området genom den s.k. avvittringen år 1887 har således inte inskränkt samebyns nyttjanderätter.

Argumentationen omfattar alltså tiden innan samebyarna skapades av staten och ”lapp ska vara lapp”-politiken. I ett historiskt perspektiv omfattar den alltså även de icke-renskötande samerna.

Här kommer den andra betydelsen av Girjasdomen. Trots den bredare argumentationen så erkänner den bara Girjas sameby och dess medlemmars nyttjanderätt till jakt och fiske. Det är ju så målet är uppbyggt. Men det gör också att statens splittringspolitik åter träder in och riskerar att fördjupa den klyfta som finns inom den samiska befolkningen. Den mellan renskötande samer och övriga samer.

Som jag ser det så finns det fyra faktorer som avgör hur Girjasmålet kommer att påverka utvecklingen framöver. Dels hur Girjas väljer att hantera sin seger, hur rättsprocessen går vidare, hur Sametinget klarar av att samla sig kring rättighetsfrågorna och hur regeringen och staten väljer att agera.

Om Girjas väljer att använda segern enbart för att gynna renskötande samers rätt till mark och vatten kommer det bara att förstärka tidigare splittringar. Här finns det politiska möjligheter att växla upp deras seger  och problematisera domen och inkludera de icke-renskötande samerna.

Om staten väljer att överklaga och rättsprocessen går ända upp till högsta domstolen och blir prejudicerande till förmån för Girjas riskerar det att cementera den gamla statliga splittringspolitiken och därmed svårt försvåra att hela den samiska befolkningen ska få sin, av hävd, rätt till mark och vatten. Även i det fall att staten vinner i högsta domstolen blir utfallet detsamma, det cementerar en föråldrad segregationspolitik.

Slutligen så tror jag att mycket handlar om hur Sametinget, som folkvald församling, väljer att agera och hur man kan samla gemensam kraft och opinion kring domen och markfrågorna. De tendenser till fortsatt ställningskrig som jag läst i mediebevakningen riskerar bara att förstärka skiljelinjerna. Här ligger mycket ansvar på de renskötande samerna och deras representanter i Sametinget, de måste var den part som tar första steget och på allvar visar att man vill driva rättighetsfrågorna på ett större plan där alla samer inkluderas.

Jag instämmer med Christina Allard att Girjasdomen tillsammans med Skattefjällsmålet och Nordmalingsmålet visar att lagstiftningen i Sverige är föråldrad. Regeringen är den enda part som kan ta ansvar för en modern och uppdaterad lagstiftning som kan väga in konsekvenserna av de nämnda domarna men som också inkluderar samer utanför samebyarna.

Politik handlar om vilja och våga. Jag hoppas att regeringen efter Girjasdomen ser behovet av en förändrad lagstiftning. Jag hoppas också att Sametinget kan samla sig och driva en enhällig linje i frågan kring de samiska rättigheterna och inte falla ned i de av staten historiskt påtvingade skiljelinjerna.

Nils Harnesk, (S)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s