Vi vill ha en likvärdig och jämlik skola även i framtiden

I NSD (26/10) kunde man läsa en krönika av Pelle Lindblom med den smått provocerande rubriken ”När politikerna föraktar folket”. Klickjakten hos tidningarna bidrar säkert men en rubrik kan inte bli mer fel.

Det finns ingen politiker i kommunfullmäktige som föraktar folket. Allt rörande en folkomröstning är reglerat i lagstiftning. Kommunfullmäktige äger rätt att säga nej till en rådgivande folkomröstning om två tredjedelar av fullmäktiges ledamöter beslutar det. Där är vi inte ännu.

Att vi socialdemokrater har valt att säga nej till en folkomröstning i skolfrågan bottnar i vad vi anser är bäst för den kommunala skolan i sin helhet. Vi tror inte att en folkomröstning om skolan förbättrar barnens möjligheter till en bra utbildning, utan snarare försvårar det genom att försätta skolan i ett vakuum och ge ökad osäkerhet om framtiden. Vi vill istället fokusera på att ge skolan arbetsro och satsa på att säkra god kvalitet i skolan och tillgång till lärare.

Att vi socialdemokrater har valt att säga nej till en folkomröstning i skolfrågan bottnar i vad vi anser är bäst för den kommunala skolan i sin helhet. Vi tror inte att en folkomröstning om skolan förbättrar barnens möjligheter till en bra utbildning, utan snarare försvårar det genom att försätta skolan i ett vakuum och ge ökad osäkerhet om framtiden. Vi vill istället fokusera på att ge skolan arbetsro och satsa på att säkra god kvalitet i skolan och tillgång till lärare.

Förvaltningen har gjort en omfattande utredning som kompletterades och omarbetades efter att över 700 synpunkter och 70-talet remissvar inkommit, dialoger hållits och de politiska partierna bearbetat den. Vi anser att fullmäktiges beslut om den kommunala skolan är rätt väg att gå för att säkerställa att vi även i framtiden har en likvärdig skola för alla elever i Luleå.

Det är sant att 8000 lulebor har skrivit under folkinitiativet men man ska inte göra glidningen som Lindblom gör och säga att detta initiativ representerar ”folket”.

Det är lite drygt 10 % av de röstberättigade medborgarna som vill folkomrösta om skolstrukturen i Luleå. Långt ifrån alla lulebor, lärare och föräldrar vill ha en folkomröstning. Långt ifrån alla medborgare tycker att detta är en fråga av allmänt intresse. Fascinerande är att Lindblom inte bemödat sig om att sätta sig in frågan mer innan han författat sin krönika.

Lindblom påstår att samordningsgruppen ignorerats. Det är inte sant. Samordningsgruppen är den grupp som hörts och synts mest i skolfrågan, de har haft dialog med kommunledningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Delar av deras åsikter och vilja har inkluderats i det beslut som fullmäktige i bred majoritet fattade om Framtidens skola.

Fullmäktiges uppgift är däremot att lyssna på alla grupper, alla medborgare. Inte bara de som hörs mest och syns mest. Att man inte får igenom alla sina åsikter innebär däremot inte att man blivit ignorerad.

Fullmäktiges uppgift är däremot att lyssna på alla grupper, alla medborgare. Inte bara de som hörs mest och syns mest. Att man inte får igenom alla sina åsikter innebär däremot inte att man blivit ignorerad.

Vad Pelle Lindblom också har missat är just forskningen rörande folkomröstningar vid skolförändringar. I forskningsstudien ”Åtta skolexempel på lokal demokrati? Folkomröstningar och politiskt ledarskap i arbetet med att reformera kommunala skolorganisationervisar man att initiativen till folkomröstningar härrör från starkt koncentrerade lokalintressen, från områden som berörs av förändringarna.

Studien visar vidare att valdeltagandet är lågt, i en majoritet av fallen under 30 %, men upp till 90 % i de områden som påverkas av besluten om förändrad skolstruktur. Syftet med folkomröstningarna är att bevara vissa skolbyggnader i vissa områden, inte en omtänksamhet om den större kommunala helheten.

Läs rapporten och mina inlägg, det är en återgivning av forskningsrapportens resultat jag gör. Att som exempelvis samordningsgruppens Maria Arnqvist kalla det för ”forskningsfusk” är både märkligt och osant. Man måste väl ändå kunna återge forskningsresultat? Även om de inte stämmer överens med vissa åsikter?

I kommunala grundskolor i Luleå går drygt 7000 elever. Hösten 2015 hade de skolor som beslutats stängas följande elevantal. Svartöstadskolan 81 elever, Kläppenskolan 124 elever, Kyrkbyskolan 65 elever, Mandaskolan 159 elever, Hedskolan 170 elever, Öhemskolan 123 elever och Mariebergskolan 102 elever. Totalt 722 elever.

De skolor som protesterna handlat om är främst Svartöstadskolan, Kläppenskolan och Kyrkbyskolan, på de tre skolorna gick 270 elever.

Mot bakgrund av dessa erfarenheter och vilka röster som syns och hörs i debatten borde också Lindblom begripa att det vore problematiskt att genomföra en folkomröstning om skolstrukturen.

Den enda poäng som Lindblom lyckas få in i sin krönika och analys är samordningsgruppens problem med sammanblandningen med partipolitiska intressen. För att vara en grupp som utger sig för att vara partipolitiskt oberoende har de förvånansvärt svåra kopplingar med inte bara Rättvisepartiet socialisterna utan även Kristdemokraterna.

Jag har inga problem med att partipolitiska företrädare deltar i medborgarkampanjer. Däremot får gruppen i mina ögon svåra förtroendeproblem när man väljer två heltidspolitiker, gruppledarna för Rättvisepartiet socialisterna och Kristdemokraterna, som talespersoner.

Jag har inga problem med att partipolitiska företrädare deltar i medborgarkampanjer. Däremot får gruppen i mina ögon svåra förtroendeproblem när man väljer två heltidspolitiker, gruppledarna för Rättvisepartiet socialisterna och Kristdemokraterna, som talespersoner. Starka oppositionella och ideologiska intressen mixade med starka egenintressen av att bevara skolstrukturen. Det säger sig självt vilken strategisk blunder detta har varit för samordningsgruppen och möjligheterna att söka kompromisser.

Företrädare för den yttersta vänstern och yttersta högern, bägge företrädarna är boende i områden där skolstrukturen påverkas och bägge har också haft eller har barn i berörda skolor. Detta vid sidan av att de är högljudda kritiker av i det närmaste allt som den valda majoriteten i Luleå kommun företar sig.

Starka oppositionella och ideologiska intressen mixade med starka egenintressen av att bevara skolstrukturen. Det säger sig självt vilken strategisk blunder detta har varit för samordningsgruppen och möjligheterna att söka kompromisser.

Samordningsgruppen som driver frågan om en folkomröstning kallade sig från början ”Samordningsgruppen för bevarandet av Klöverträskskolan, Kläppenskolan, Vitåskolan, Svartöstadsskolan, Kyrkbyskolan, Kråkbergsskolan, Svedjeskolan, Hertsöskolan och Laxens förskola”.

Gruppens mål från start var att bevara några av de skolor som initialt skulle beröras. Vilka röster är det som hörs och driver debatten nu? Det är personer som bor och lever i Svartöstaden, Kyrkbyn och Sunderbyn. Några av de grundskolor som berörs, inte alla.

En dialog förutsätter en ömsesidig ärlighet, öppenhet och tydlighet. När gruppens huvudsakliga målsättning är att bevara skolorna i nämnda områden kommer ingen kommunal utredning av skolstrukturen att accepteras som inte innebär att skolorna blir kvar. Ingen dialog kommer att beskrivas som annat än ”skendialog”, misstänkliggörandet av de beslutsfattare och tjänstepersoner som har ansvar för frågan kommer att fortsätta.

En dialog förutsätter en ömsesidig ärlighet, öppenhet och tydlighet. När gruppens huvudsakliga målsättning är att bevara skolorna i nämnda områden kommer ingen kommunal utredning av skolstrukturen att accepteras som inte innebär att skolorna blir kvar. Ingen dialog kommer att beskrivas som annat än ”skendialog”, misstänkliggörandet av de beslutsfattare och tjänstepersoner som har ansvar för frågan kommer att fortsätta.

Jag har flera exempel på företrädare för gruppen inte skyr några medel i sin kamp för att bevara ett antal skolor. Under den debatt som förts omkring skolbeslutet har jag blivit anklagad för bland annat dessa saker:

a) Att jag är faktaresistent. Ett begrepp som definieras på följande sätt: ”Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier.”

b) Att jag är styrd av kommunledningen. Det vill säga jag eller någon annan som inte håller med samordningsgruppen har ingen självständig uppfattning i frågan utan jag skriver ju bara vad kommunalråden vill att vi ska skriva.

c) Att jag är ute efter framskjutna positioner. Det jag eller andra som har motsatt uppfattning i relation till samordningsgruppen egentligen vill är bara att positionera oss inför maktens köttgrytor. Underförstått så drivs jag/vi av karriärism och maktbegär och inget annat.

d) Det jag säger är ovett. Allt jag eller någon annan som står upp för kommunfullmäktiges beslut skriver kommer att betraktas som ovett.

e) Att jag bedriver forskningsfusk. Det vill säga jag är en fuskare som man inte kan lita på. Med syftning på den forskningsrapport som finns länkad till här ovan. Det lustiga är att personen ifråga inte beskriver i sin text vad fusket skulle bestå av. Anmärkningsvärt.

f) Att jag för fram skenargument. Det betyder att jag försöker dölja den verkliga anledningen till beslutet om ny skolstruktur, att det finns ett bakomliggande syfte. Klassiskt konspirationstänk.

Det här är klassiska härskartekniker där man försöker förminska sina meningsmotståndare genom att på olika sätt misstänkliggöra dem som trovärdiga företrädare och självständiga individer.

Den som känner mig vet att detta inte är sant. De som läst mina blogginlägg och debattartiklar vet att jag bedrivit min debatt om den nya skolstrukturen utifrån en saklig grund och min roll som ledamot av kommunfullmäktige.

Det här är klassiska härskartekniker där man försöker förminska sina meningsmotståndare genom att på olika sätt misstänkliggöra dem som trovärdiga företrädare och självständiga individer. Den som känner mig vet att detta inte är sant. De som läst mina blogginlägg och debattartiklar vet att jag bedrivit min debatt om den nya skolstrukturen utifrån en saklig grund och min roll som ledamot av kommunfullmäktige.

Alla har rätt till sina åsikter. Det skulle aldrig falla mig in att använda härskartekniker, förtal och ren lögn för att misstänkliggöra mina meningsmotståndare. Det hör inte hemma i ett demokratiskt samtal. Denna värdegrund verkar inte delar av samordningsgruppen dela, minst tre företrädare för gruppen har agerat på detta sätt gentemot mig. Jag tvivlar inte på att andra blivit utsatta av samma metoder.

Min åsikt om folkomröstningar är att de är bra instrument i situationer då den representativa demokratin inte kan samlas kring väl avvägda förslag och beslut. Som i kärnkraftsfrågan, inträdet i EU och EMU. De ska driva utveckling inte bromsa den. Så är inte fallet rörande skolstrukturen i Luleå, i denna fråga finns en bred majoritet om vägen framåt.

Vad forskningen visat om folkomröstningar vid förändringar av skolstrukturen är att de blir en reaktion mot förändring. Att starka egenintressen ser till sitt och grusar en nödvändig förändring som gynnar hela den kommunala skolan.

En likvärdig skola för alla är vad det handlar om i slutändan. Det är precis det som det fullmäktige har beslutat om i bred majoritet. Alla elever i Sverige har enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Samordningsgruppens strävan att bevara vissa centrumnära skolor går i rak konflikt med detta.

Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra förutsättningar.

Var man än bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska också kompensera för elevers olika bakgrund och andra förutsättningar.

begåvad-men-fattig

En likvärdig skola för alla är vad det handlar om i slutändan. Samordningsgruppens strävan att bevara vissa centrumnära skolor går i rak konflikt med detta.


Målbilden för skolan i Luleå är att den ska vara bemannad med behörig och kompetent personal som garanterar utbildningens kvalitet. Det ska vara en trygg skola som erbjuder nära tillgång till resurser som exempelvis skolsköterska, kurator och specialpedagoger. För att kunna konkurrera om behöriga och legitimerade lärare ska vi också kunna erbjuda en god arbetsmiljö, heltidsanställningar och kollegor att samverka med.

Om vi ska kunna leverera detta krävs det däremot att vi gör omprioriteringar och förändringar i skolstrukturen. En skolstruktur som i vissa fall har 100 år på nacken, som den i Svartöstaden. Vi måste kunna ompröva beslut och prioriteringar som gjordes för mer än ett sekel sedan!

En skolstruktur som i vissa fall har 100 år på nacken, som den i Svartöstaden. Vi måste kunna ompröva beslut och prioriteringar som gjordes för mer än ett sekel sedan!

När Svartöstadsskolan togs i drift för mer än ett sekel sen bodde det nästan en tre gånger så stor befolkning i Svartöstaden och barnkullarna var mycket större än vad de är idag.

Vid denna tid fanns inte Örnässkolan, faktiskt inte ens stadsdelen Örnäset som började byggas på 1950-talet.

Poängen är att ett samhälle och dess befolkning förändras. På vissa platser minskar befolkningen, på andra platser ökar den. Bostadsområden expanderar, nya tillkommer. Det är precis det som sker i Luleå. Exemplet ovan är inte ett skenargument, det är ett illustrativt exempel på hur ett samhälle faktiskt förändras med tiden.

Luleå växer. Fram till 2018 kommer vi ha byggt 2000 nya bostäder i kommunen. Och det finns efterfrågan. En ny skola ska byggas på ett helt nytt bostadsområde, Kronan. Hertsön kommer att växa än mer när det planerade bostadsområdet på Hertsöheden byggs.

Samtidigt lever vi med en nationell lärarbrist. Luleå kommun ska konkurrera med alla andra kommuner i Sverige med de lärare som utbildas och är yrkesverksamma.

Framtidens skola är en del av lösningen, genom beslutet kan vi i högre utsträckning erbjuda heltider, trygga villkor och en bättre arbetsmiljö med fler kollegor. Detta samtidigt som vi stärker tillgången till extra personalresurser och alla elevers lagstadgade rätt till en likvärdig utbildning.

Framtidens skola är en del av lösningen, genom beslutet kan vi i högre utsträckning erbjuda heltider, trygga villkor och en bättre arbetsmiljö med fler kollegor. Detta samtidigt som vi stärker tillgången till extra personalresurser och alla elevers lagstadgade rätt till en likvärdig utbildning.

Detta gör vi genom att samla fler elever på nya skolenheter. Skolan finansieras med elevpengen. Fler elever ger ekonomiska resurser att hålla den bemanning som krävs, att höja kvaliteten i undervisningen och stimulera till ökat kollegialt lärande. Större möjlighet att klara sitt lagstiftade uppdrag med andra ord. Detta sker inte till priset av större klasser som ofta påstås, klasserna kommer även efter beslutet att ligga i nivå med snittet.

Att flytta elever från några av de mindre, centrumnära skolorna i kommunen görs alltså för att höja kvaliteten på undervisningen för alla elever i hela kommunen. Det innebär förändringar för ett antal föräldrar och barn men vi tror att det är nödvändigt för att ta höjd för framtiden.

Att flytta elever från några av de mindre, centrumnära skolorna i kommunen görs alltså för att höja kvaliteten på undervisningen för alla elever i hela kommunen. Det innebär förändringar för ett antal föräldrar och barn men vi tror att det är nödvändigt för att ta höjd för framtiden.

Vi måste kunna göra omprioriteringar i takt med samhällets förändringar. Det är trots allt våra gemensamma skattemedel det handlar om. Skolbyggnaderna i Svartöstaden, Kyrkbyn och Sunderbyn tillhör inte dessa områden och befolkningen där, de tillhör alla lulebor.

Vi måste komma ihåg att detta handlar om skolans innehåll, inte om enskilda skolbyggnader i vissa centrumnära områden. Inte heller kan det handla om att försöka motivera skolbyggnadernas existens med andra argument som man råkar snubbla över, som t.ex. kulturmiljöperspektivet i Gammelstads kyrkstad och Svartöstaden som använts av debattörer för att skolorna ska vara kvar. Ska vi verkligt ha skolorna kvar där för att värna kulturmiljön? På bekostnad av undervisningens kvalitet? Det håller inte.

Vi måste komma ihåg att detta handlar om skolans innehåll, inte om enskilda skolbyggnader i vissa centrumnära områden.

När vi socialdemokrater nu skjuter till totalt 10,5 miljoner kronor till skolan i nästa års budget, gör vi det för att understryka den satsning på skolan som beslutet om Framtidens skola redan innebär.

Satsningen handlar om att behålla äldre lärare i yrket, upprätta en personalbuffert med svårrekryterade kompetenser, introduktion via e-learning för vikarier, pilotprojekt för att frigöra tid för lärarna att fokusera på undervisningen, marknadsföring av läraryrket och Luleå kommun som arbetsgivare och till utflyktspengar för elever som bor på landsbygden för att underlätta deltagande vid aktiviter i tätorten.

Allt detta hade Pelle Lindblom kunnat väga in i sina tankegångar innan han skrev sin krönika. Men det är klart, då hade han ju inte kunnat sätta en sådan provocerande och klickvänlig rubrik.

Frågan som måste ställas är hur samordningsgruppen har tänkt sig bevara likvärdigheten och en jämlik skola om kommunen inte tillåts att röra i skolstrukturen?

Nils Harnesk, (S).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s