Valet kommer att handla om framtidstro eller kollaps

När jag såg debatten mellan vice statsminister Isabella Lövin och Jimmie Åkesson i SVT för ett par veckor sedan blev det tydligt att den här valrörelsen kommer att handla om en strid om vilken verklighetsbeskrivning som ska råda i Sverige. Den verklighetsbeskrivning som vinner kommer att ha avgörande konsekvenser för vilken riktning Sverige kommer att ta de kommande åren.

Vi som aktivt följer politiken ser denna kamp dag och ut och dag in. Sverigedemokraterna, deras företrädare och skrivbordskrigare pumpar ut alarmerande budskap. Ett Sverige i förfall, områden som måste återtas, ibland får man nästan känslan av att inbördeskriget är nära. För att skapa denna bild är allt tillåtet, lögner, falska nyheter, trollfabriker eller kraftigt vinklade nyheter. Ingenting är heligt.

Allt handlar om att skapa rädsla. Deras politik är en rädslans politik. Rädda medborgare söker sig till den som de upplever kan leverera trygghet och säkerhet från hotet.

Så trots att brottsligheten sjunker på de allra flesta områdena, trots att arbetslösheten går ned, trots att ekonomin går som tåget, trots att bostäder byggs som aldrig förr, trots reallöneökningar som stadigt ligger på strax över 2%… Trots allt detta och mycket mer är det många människor i Sverige som är rädda. Som tror att vårt land håller på att kollapsa. Och att det är invandringens fel.

Som socialdemokrat har jag alltid betraktat samhället som ett hushåll. Ett hushåll mår som allra bäst när alla i det kan tillgodose sina behov. När de inkomster som hushållet har används för det gemensamma bästa.

Men tänk dig istället ett hushåll där en person tar nästan allt av inkomsterna. Där de andra tvingas dela på smulorna. Tänk dig också att denna enda person skyller allt på den allra svagaste. Att det är den svages lathet och ursprung som gör att alla andra har fått det sämre.

För det är lite där vi är idag. Genom att underblåsa hat mot upplevt svagare grupper i samhället kan konservativa krafter fortsätta föra sitt klasskrig. Ingen går säker. Fattiga, homosexuella, unga, sjuka, arbetslösa, kvinnor, muslimer eller andra som genom sitt sätt att leva, vara eller uttrycka sig provocerar eller skiljer sig från normen riskerar att utmålas som ”de andra”. De som utgör hotet mot vårt samhälle.

De som har orsakat det förfall som Jimmie Åkesson står och pratar om i SVT.

Det är att lägga rökridåer för att dölja vad som faktiskt händer. Rökridåer som döljer den allt girigare ekonomiska eliten i vårt land, en elit som har mer gemensamt med de rikaste världen över än med en arbetare i Sverige. Det döljer att det är egentligen skatteflyktingarna som utgör hotet mot vår välfärd inte de utsatta flyktingarna från krigsdrabbade områden i Mellanöstern.

Affisch från en kampanj för att begränsa skatteflykten från Storbritannien. Creative Commons. Author: H.M. Revenue & Customs

Poster för kampanj mot skatteflykt i Storbritannien. Author: H.M. Revenue & Customs. Creative Common License.

Världens allra rikaste fick under förra året det mesta av den globala förmögenhetstillväxten. Samtidigt som den fattigare halvan av mänskligheten inte fick något alls. Det här rapporterade hjälporganisationen Oxfam i slutet av januari i år. En liten elit lever i ett groteskt överflöd medan mer än hälften av jordens befolkning får klara sig på mindre än 100 kr om dagen.

Samma trend har vi kunnat se i Sverige sedan 1980-talet. Om än inte lika dramatisk och skarp som den globala men det sker även här.

Det lustiga är att det inte heller råder någon brist på sjukdomsinsikt hos den ekonomiska eliten. På World Economic Forum i Davos träffas varje år världens 1000 största företag inklusive vissa regeringsföreträdare, forskare och andra opinionsbildare. I år var fokus just de kraftigt ökande klyftorna. Världens främsta näringslivsföreträdare har helt plötsligt kommit till insikt om att alltför stora klassklyftor skapar instabilitet, social oro och är helt enkelt dåligt för affärerna.

Sen att gå från ord till handling är en annan sak. Det verkar det globala näringslivet oförmöget att göra.

Vårt samhälle och demokrati lever på och är beroende av jämlikhet. Sverige har inte råd att låta den rikaste eliten kapa åt sig alltmer av våra gemensamma inkomster. När arbetarrörelsen byggde det framgångsrika folkhemmet var det på idén om ett hyfsat anständigt samhälle, ett samhälle som fanns där när du blev sjuk eller arbetslös, som tillhandahöll god utbildning till alla sina medborgare och som såg till att alla fick ta del av den förmögenhetstillväxt som medborgarna skapade tillsammans. Allt som krävdes var att man återgäldade samhället utefter förmåga, du kunde kräva din rätt om du gjorde din plikt och bidrog till folkhemsbygget.

Vilka är det som inte gör sin plikt i dagens Sverige? Det är såna som Svenskt Näringslivs förre ordförande Leif Östling. På frågan om varför han valde fly från att betala skatt i Sverige utbrast han spontant ”vad fan får jag?”. Även om han fick avgå för sitt uttalande speglar det säkerligen en utbredd åsikt bland hans likar.

De rikaste känner inte att de behöver samhället, vår gemensamma välfärd. Därför vill de inte heller betala för den. Något de faktiskt kan välja att inte göra. Genom aggressiv skatteplanering lyckas privatpersoner och företag att lura det svenska samhället på minst 46 miljarder varje år. Det motsvarar ungefär vad hela svenska försvaret kostar varje år och skulle ha räckt för att sänka arbetstiden med en timme för alla svenskar.

Smaka på den. Skulle de allra rikaste göra rätt för sig i Sverige skulle vi alla kunna jobba 7-timmarsdagar istället.

Men vad gör denna elit av sin insikt? De är ju uppenbart oroade för de ökande klassklyftorna. I en intern rapport inför mötet i Davos varnades det för att ojämlikhet är en av de största globala långsiktiga riskerna. Står de på barrikaderna för ökad beskattning? Förmögenhets- och arvsskatt? Finansskatt? Bankskatt? Kämpar de för att stoppa skatteflykten?

Skärmklipp_LO

En VD på ett av Sveriges 50 största företag tjänar idag mer än 60 undersköterskor. Skärmklipp från LO:s kampanj mot de allt mer ökande klyftorna. Samtidigt är det dessa personer som också undflyr skatt i vårt land. © LO Sverige

Svaret är nej. I en intervju i The Guardian sa en talesperson från finansbolaget UBS att deras superrika kunder oroar sig för att världens fattiga kommer att ”slå tillbaka”. De vet att deras förmögenheter har vuxit på andras bekostnad men de vill inte heller sluta med det vilket den kraftigt expanderande skatteflyktsindustrin visar.

Istället handlar deras reaktioner mer om att skydda det de redan har. Den ekonomiska elitens oro för att de fattiga ska ”slå tillbaka” har lett till en marknad med tjänster för att de ska kunna skydda sig. Eller vad sägs om att H&M-arvingen Stefan Bengtsson har lyxrenoverat en underjordisk försvarsanläggning på Gotland, en anläggning som skyddar både mot klimatförändringar och hungerkravaller. Det gäller även finanstoppen Carl Bennet som köpt en gammal militärbunker i närheten av hans villa i Göteborg.

Det finns till och med en marknad för skottsäkra hus i Sverige, ett företag i Trosa har specialiserat sig på att bygga husfasader som står emot beskjutning.

De allra rikaste fortifierar sig istället för bidra till ett samhälle som håller ihop.

För mig handlar det politiska arbetet nu om att göra allt för att vi ska undvika en utveckling som den vi nu ser i Polen, Ungern och för den delen USA. För kampen om verklighetsbeskrivningen handlar inte bara om en strid mellan olika politiska läger utan det handlar lika mycket om ett krig mellan ett demokratiskt och auktoritärt styrelseskick.

Som jag skrev tidigare är vår demokrati, vårt samhälle och vårt sätt att leva på beroende av jämlikhet och tillit till våra beslutsfattare, media och myndigheter. Sverigedemokraterna har vid upprepade tillfällen uttryckt sig positiva till Trumps styre i USA och den politiska utvecklingen i Ungern och Polen.

Alla tre är nationalistiska och auktoritära regimer som lever på att spela ut grupper mot varandra, att sprida desinformation, öka den inhemska övervakningen av medborgarna, begränsa den fria journalistiken, berika sig själva och sina vänner, begränsa yttrandefriheten och rent allmänt göra livet mer jävligt för vanligt folk.

Strax innan Trump tillträdde som president kunde amerikansk underrättelsetjänst visa att Ryssland hade påverkat valet genom desinformation. Hackningar, läckor av intern epost och spridning av falska nyheter kunde spåras till Ryssland. Allt för att underminera allmänhetens förtroende för den amerikanska demokratin och försvåra för Clintons kampanj.

De ryska desinformationskampanjerna är inte bara begränsade till USA utan riktas även mot Europa och Sverige. I sin årsrapport från 2015 varnade Säpo för att Ryssland har för avsikt att påverka det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen genom stöd till ytterlighetsrörelser och desinformationskampanjer.

Sovjetunionen stöttade kommunistiska partier, medier och rörelser i andra länder under kalla kriget, dagens ryska regim har precis samma taktik men idag är det nationalistiska och högerextrema miljöer man stöttar.

Varför är detta relevant? För att Sverigedemokraterna och andra nationalistiska och högerextrema grupperingar har ett mycket besvärande förhållande till Ryssland. De delar samma mål och ingår i den internationella extremhögerns nätverk. Får Sverigedemokraterna makten kan vi också förvänta oss att demokratin är hotad.

Hur hänger detta ihop med de ökande klyftorna och den ekonomiska elitens girighet? Utan de ökande klassklyftorna och det missnöje och oro som det leder till i breda lager av befolkningen skulle inte Sverigedemokraterna och liknande smutsideologier ha samma grogrund att växa i. Samtidigt skulle inte den ekonomiska eliten kunna fortsätta roffa åt sig om det inte vore för Sverigedemokraternas aggressiva raspolitik och de konservativa och liberala partiernas prickskytte på utsatta grupper.

Så länge det finns en stor del av det svenska folket som tror att det är en utsatt minoritet längst ned på samhällsstegen som långsamt dränerar välfärden på resurser kan det översta skiktet i lugn och ro fortsätta lägga vantarna på den största delen av den ekonomiska tillväxten. Bröd och skådespel åt folket. Låt dem prata om burkaförbud, välfärdsturister, skäggbarn och annat rasistiskt trams. Så länge de gör det så ifrågasätter de inte heller fördelningen av vårt gemensamma välstånd. På det sättet blir SD nyttiga idioter för den ekonomiska eliten.

Att det skulle finnas nån anständighetens gräns inom den samlade högern tvivlar jag starkt på. Makten betyder allt. Moderaterna och Kristdemokraterna har tydligt visat att de kan regera med stöd av Sverigedemokraterna och har på område efter området kopierat deras politik.

Samma förflyttning har skett inom den liberala borgerligheten, varken Centerpartiet eller Liberalerna har på ett tydligt sätt tagit avstånd från samarbete med Sverigedemokraterna. Och framför allt har de fortfarande som ambition att nå regeringsmakten med Alliansen, något som är omöjligt utan stöd av Sverigedemokraterna. Kanske viktigast är att de inte verkar villiga att kompromissa med sin ekonomiska politik, en politik som ökar klyftorna i Sverige och säkrar en fortsatt nedmontering av välfärden.

Så länge de inte är beredda att kompromissa med sin ekonomiska politik kan ett blocköverskridande samarbete med socialdemokraterna aldrig på allvar bli aktuellt.

Den valrörelse som vi nu har inlett är så otroligt viktig på så många plan och för mig blir det tydligare än på väldigt många år att det enda politiska alternativ som kan trygga vårt sätt att leva även efter 2018 är en socialdemokratiskt ledd regering med starkt mandat av det svenska folket.

Nils Harnesk, (S).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s