Budgetdebatten i kommunfullmäktige

Kommer ni ihåg valet 2014? Det rödgröna blocket blev större än Alliansen, Reinfeldt avgick och Stefan Löfven fick bilda regering. Till en början såg allt ut som tidigare.  Det vill säga att praxis för hur en minoritetsregering ska få igenom sin budget i riksdagen skulle följas. Det svenska parlamentariska systemet bygger på minoritetsstyren, bara vid ett fåtal tillfällen har vi haft rena majoritetsregeringar. Sen röstade Sverigedemokraterna på Alliansens budget.

Resultatet blev en regeringskris, ett land på randen till extraval, att den rödgröna regeringen fick styra på en borgerlig budget och ett politiskt tumult i riksdagen som ledde till decemberöverenskommelsen.

En överenskommelse som egentligen bara formaliserade tidigare praxis, d.v.s. att det största regeringsunderlaget skulle få bilda regering även om de var i minoritet, att regeringen skulle tolereras av riksdagen och att den skulle vara garanterad att få igenom sin budget. Även om överenskommelsen sedan revs upp endast nio månader efter att den skrivits under så gällde den i praktiken fram till valet 2018.

Samma praxis har styrt arbetet i kommunfullmäktigen och landstings- och regionfullmäktigen i hela landet. Varje parti eller politisk koalition röstar på sin budget. Faller det egna förslaget så lägger man sedan ned sina röster i kommande omröstningar. Det gör att det största partiet eller konstellationen får igenom sin budget.

Denna praxis har även gällt i Luleås kommunfullmäktige. Fram till dagens fullmäktige när den kommunala budgeten skulle antas.

Som det enskilt största partiet efter valet och utan någon samlad politisk opposition som var större än oss valde vi att försöka fortsätta styra Luleå kommun utan egen politisk majoritet. Med närmare 40 % av rösterna och 24 av 61 mandat i fullmäktige ansåg vi oss ha goda möjligheter att förverkliga socialdemokratisk politik i dialog med ett flertal olika partier, både till höger och vänster om oss själva.

Gå bara till Miljöpartiet och Vänsterpartiet så är vi överens i ungefär 95% av vår politik. Vi ligger nära varandra ideologiskt och har också samarbetat politiskt i kommunen. Vi har styrt kommunen tillsammans med Vänsterpartiet och vi har haft budgetsamarbete med Miljöpartiet.

Men läser man de olika partiernas valprogram så finns det många frågor vi även är överens om med övriga partier i fullmäktige. Alla förutom Sverigedemokraterna.

Det var med den föreställningen, att etablerad praxis gäller, som vi gick in till dagens fullmäktige. Vi hade inte fått några andra signaler. Alla partier hade lagt sina egna budgetförslag med undantag för Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet som hade lagt ett gemensamt.

Under sammanträdets gång nåddes vi däremot av uppgifter om att ett antal partier, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna inte alls tänkte lägga ned sina röster när deras egna förslag röstats ned. Istället skulle de lägga sina röster på det gemensamma förslaget som C, L, KD och Sjvp hade lagt fram.

Detta visade sig med all tydlighet i fullmäktigedebatten. På raka frågor om dessa partier avsåg att lägga ned sina röster eller rösta på en borgerlig budget blev det mycket tydligt att man avsåg att bryta praxis. De tänkte rösta på deras budget och därmed fälla vår. Och de tänkte göra det med hjälp av Sverigedemokraterna.

Vi stod plötsligt inför möjligheten att det som drabbade regeringen 2014 nu skulle drabba oss. Att vi skulle tvingas styra kommunen på en budget som inte var vår, en ekonomisk politik som inte var vår. Vi skulle ha förlorat ett år och fått dras med svåra konsekvenser för kommunen och medborgarna som följd.

I det läget valde vi att lyfta in två förslag från moderaternas strategiska plan och budget. Det möjliggjorde att vi kunde rädda situationen och få igenom vår budget. Att vi kan styra kommunen med en socialdemokratisk politik. De två förslagen bestod av en satsning på ökad trygghet i våra bostadsområden och en satsning på förbättrat näringslivsklimat för att främja jobb och tillväxt.

Deras maktspel måste man bara applådera. Antingen kunde de ha lyckats tvinga oss att regera med en borgerlig budget eller i värsta fall kuppa fram ett nytt politiskt styre i kommunen. I andra änden fanns möjligheten att fösa oss till Moderaterna och på så sätt kunna fortsätta driva hem den bild de försökt sätta av oss om att vi gått åt höger. En argumentation som ekar falskt efter dagens uppträdande.

För hur menar Vänsterpartiet, Miljöpartiet och andra att det leder till mer vänsterpolitik att rösta på en borgerlig budget i fullmäktige? För övrigt har Vänsterpartiet haft valteknisk samverkan med samtliga borgerliga partier under föregående mandatperiod, däribland Moderaterna.

Ansvarstagande är det inte. För nu har dessa partier rivit upp den praxis som funnits i fullmäktige, nu finns det inte längre ett fungerande arbetssätt för hur ett minoritetsstyre ska kunna få igenom sin budget.

Ideologiskt förankrat är det inte. Inte när ett socialistiskt och liberalt parti kan tänka sig göra gemensam sak med ett rasistiskt parti med rötterna i nazismen.

Politiskt förankrat är det inte. Inte när både V och MP har större möjligheter att få igenom sin politik genom samverkan med oss. Ser man till respektive förslag på budget och den politik vi genomfört de senaste mandatperioderna så är det närmast politiskt självskadebeteende vi sett av dessa två partier idag.

Nu när dammet lagt sig så hoppas jag att alla partier inser problemet med att inte ha en fungerande praxis för hur ett minoritetsstyre ska kunna få igenom sin budget. Särskilt de som medverkat till att rasera den. Att insikten om att politiskt spel sällan leder till några långsiktiga politiska vinster. Det bygger inte förtroende hos medborgarna. Det kanske är snabb tillfredsställelse, lite som snabbmat, men ger inte något mervärde och för framför allt inte Luleå framåt.

Under fullmäktige var nästan alla partier rörande överens om att just de var intresserade och öppna för samarbete och dialog. Jag kan bara hoppas att det är utgångspunkten för det kommande arbetet i fullmäktige, nämnder och bolag. Ingen tjänar på ett fortsatt uppskruvat tonläge.

Nils Harnesk, (S)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s