Satsningar i norra kommundelen

Ända sedan barn- och utbildningsförvaltningen kom med sitt förslag på hur de ska hantera sina kostnadssänkningar har kritiken mot landsbygdspolitiken varit generell. Två byaskolor berörs av förslaget under 2019, en i norra kommundelen och en i den södra. Med detta inlägg vill jag påminna om de omfattande satsningar som kommunen under vår ledning har gjort och fortsatt gör på landsbygden. Exemplet är för den norra kommundelen.

I Luleås översiktsplan utpekas Råneå som en tätort som samlar hela norra kommun­delen. Råneå ska fungera självständigt med samma mångfald och utbud som stadsdelarna inom stads­bygden. Råneå ska också ha bra kollektivtrafik till stadsbygden och goda förbindelser till omgivande byar. Råneå ska vara en samlande tätort, vilket innebär att det ska finnas service, mötesplatser och blandade boendeformer här. Samhällsservice som förskola, skola och kollektivtrafik ska finnas. Omkringliggande byar ska ha goda förbindelser för att kunna ta del av Råneås service.

Utvecklingsplanen för Råneå med omland som många varit engagerade i antogs i fullmäktige i februari 2018. Man kan enklast beskriva den som en fördjupning av översiktsplanen. Utvecklingsplan Råneå ska resultera i att:
* Öka Råneås befolkning
* Ge plats för bostäder och arbete
* Öka möjligheterna till sociala samvaro och rekreation

Genom att koncentrera satsningar i Råneå ska orten bli ett starkt stöd för hela den norra kommundelen.

Här nedan följer ett antal exempel på vad kommunen gjort och kommer göra i norra kommundelen.

Tack vare utvecklingsplanen finns det nu utpekade platser för att Råneå ska kunna växa ytterligare. Näset intill idrottsplatsen och västra Tallheden är prioriterade områden för större volymer av nya bostäder. Här finns även förtätningsmöjligheter.

Det finns redan nu färdiga detaljplaner som ger utrymme för att bygga mellan 50-70 lägenheter. Arbetsplatsmark som är färdig att bygga på finns vid OKQ8.

Det lokala företaget Lindströms Golv & Bygg är en fortsatt stark aktör. De förvärvade bland annat 126 lägenheter från Lulebo för 36 miljoner kronor och äger hälften av alla lägenheter i Råneå. Med en stark lokal aktör med förankring i bygden så ökar förutsättningarna för ytterligare nyproduktion.

Tallhedens lekplats kommer att bli klar under 2019.

Medborgarkontoret startade som ett projekt 1997 med syfte att förenkla medborgarnas kontakt med offentli­ga organ, hejda en begynnande nedgång i sysselsätt­ning och befolkning samt att stärka samhället och den lokala demokratin. Medborgarkontoret permanenta­des år 2000 och har sedan starten varit samlokaliserad med biblioteket.

Luleå kommun har flyttat sin ekonomisupport med tio jobb till Råneå. När regeringen omlokaliserade Polarforskningssekretariatet till Luleå flyttade vi lika många jobb från stadshuset till Råneå. Första kommun i Sverige som gjorde en egen omlokalisering på det här sättet.

Kvällsbussar till och från Råneå. Det har varit ett hyfsat resande men det bör kunna bli bättre. Utvärdering av resandet görs fortlöpande och vi ser gärna ett ökat resande för att kunna behålla det på sikt.

Bredbandsutbyggnaden i Råneå älvdal påskyndas i och med att Luleå kommun överlåtit sitt bidrag på åtta miljoner kronor till den aktör som kan bygga så många områden som möjligt. IP Only som övertog bidraget bygger hela Råneå Älvdal inkl Bjurådalen med start i maj 2019. Även södra kommundelen (Ale, Selet, Eriksberg, Hollsvattnet m fl byggs) Zitius/Telia har påbörjat bredbandsutbyggnad i Vitådalen och bygger hela dalen med beviljade bidragsmedel från Länstyrelsen.

Kommunen uppför en samhällsmast för telefoni och mobildata. För de som bor och arbetar i den nordligaste delen av kommunen, övre Vitådalen, så har Lunet beslutat att sätta upp en s.k. samhällsmast. Ledtiderna är tyvärr långa, men beslut är tagna och projektering pågår.

Detta är mot bakgrund att Telia släckt det fasta nätet och det enda som återstår är då mobilnätet. Efter att kommunen gjort mätningar över hela kommunen är det endast i denna geografi som vi inte har fungerande täckning. Dialogen med Telia har renderat i att de försökt vinkla och förstärka sina master, men kommer inte längre. Och bristerna är alltför allvarliga för att det ska fortgå. Det går i vissa delar av byarna och längs vägarna överhuvudtaget inte att ringa och än mindre ta emot data.

Därför bygger nu kommunen via Lunet en samhällsmast.

Kängsö båthamn har en ny vågbrytare med hjälp av 750 000 kronor i bygdemedel.

Luleå Näringsliv har anställt en affärsutvecklare, Oskar Hederyd, vars huvuduppdrag är att öka företagandet och stärka näringslivet i Råneå och Råne älvdal. Luleå kommun finansierar 40 % av anställningen, och satsningen, resterande del av projektet är finansierat av Jordbruksverket och Spira Mare.

Ett nytt tillväxtråd i Råneåområdet är startat med drivna företagare från olika branscher och från hela området (Vitådalen, Prästholm och Råneå). Just nu jobbar de med modeller för riskkapital på landsbygden. Tillväxtrådet träffas kontinuerligt och driver olika frågor som stärker näringslivet i bygden, Råneås tillväxtråd ses även branschöverskridande med Luleå Näringsliv övriga 11 branschråd och är en viktig kugge i Luleås näringsliv. Robert Säthergren, NYAB, är ordförande.

Näringslivsträffar, tex luncher arrangeras kontinuerligt. Träffarna annonseras på byn och har haft en bred uppslutning och skapat stort engagemang.

Ett av projektets mål är att minst fyra nya företag ska startas. Två är redan nu startade vilket är väldigt glädjande:

    Råneå River, Pontus Johansson, som marknadsför Råneå på sociala medier.
    Odlingsprojektet i Södra Prästholm. Elitsas grönsaker i Prästholm (och Ivan). Ett par från Bulgarien som flera år efterlyst att komma igång med detta och som nu är möjliggjort med hjälp av privata markägare. De odlar vitkål, dill och zucchini.

Fler exempel på frågor som projektet arbetat med och prioriterat hittills:

  • Projektet RAS – landbaserad fiskodling. I ett samarbetsprojekt tillsammans med Hushållningssällskapet arbetar Luleå Näringsliv mfl med en plan för storskalig landbaserad odling av röding. Arbetet med att ta fram ett säljmaterial är klart. Det har rankats tänkbara samarbetspartners- och investerare och ett positivt intresse finns. Projektledning har inlett dialog med lokala investerare och intresset är positivt, nu undersöks även möjligheter för en eventuell etablering av fiskodling i Råneåområdet.
  • Generellt fokus på ökad matproduktion. I kontakt med jordbrukare och skogsägare i Råneå förs en dialog om hur vi kan arbeta vidare med storskalig ekologisk matproduktion.

Rånepoolen är en framgångssaga från att den invigdes 2011. Mycket omtyckt av invånarna i norra kommundelen men även många som reser hit från andra delar av kommunen och närliggande kommuner.

Trygghetsboende. Första spadtaget och även markarbetena påbörjades under 2018. Mark och grundläggningsarbeten pågår. Lulebo beräknar att inflyttning kan ske sista delen av 2019.

Detta för att nämna något av allt det kommunen gör och kommer att göra för landsbygden i norra kommundelen. Just nu råder en i vissa delar märklig retorik där hela landsbygdspolitiken totalsågas på grund av förslaget från förvaltningen om att lägga ned två skolor på landsbygden. Landsbygdspolitiken under vår ledning är fortsatt stark och den bidrar stort till en positiv utveckling utanför staden. Detta oavsett hur barn- och utbildningsnämnden beslutar om skolornas vara eller inte vara.

Nils Harnesk, (S)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s